« november 2004 | Huvudsidan | januari 2005 »

31 december 2004

Trasiga skosulor

Ponta Negra, Natal nyårsafton 2004

NÄR JAG KOM HEM EFTER 1 OCH 1/2 TIMMES JOGGING idag så upptäckte jag att skosulorna på mina joggingskor håller på att lösas upp i intet!!?
Har ingen annan förklaring än att det hänt när de stått på balkongen för att torka efter sista joggingturen som var för flera dagar sedan. Äcklig svart smet som jag lyckades få i princip överallt när jag stretchade efter turen.

Nåväl, vem ska klaga...det kunde varit värre! Jag gick helt sonika ner efter dusch och frukost och köpte mig ett par nya. Det var inget pris att skryta med men å andra sidan hade dom inte varit billigare hemma och ett par joggisar kan man ju bara inte vara utan. Det blev ett par Adidas denna gång och jag testar dom i morgon (tror jag) för första gången. Det hänger givetvis på hur sent det blir i natt.

Vi har precis kommit hem efter en promenad på strandturen och det är verkligen kul att se hur det rustas för kvällens fest. Det finns knappt en millimeter kvar av stranden för alla bord, stolar och provisoriska restauranger och drinkbarer som kommit under dagen. Flera stora scener har också byggts upp under dagen och i går kväll.

I morse när jag joggade gick det skapligt med fotknölen, inte helt OK men hur lång tid tar det tills jag nästa gång kan jogga på en strand med honungsgul sand och 25 grader varmt?? Nä, det är bara till att springa på och låtsas som om inget har hänt. Detta ska jag leva på hela långa trista vintern och se framför mig när jag springer min sjuochenhalva från brandstationen i Lerum hem till Gråbo :-)

Det var ovanligt högt vatten i dag och jag lade märke till stora hål, likt en gammal femöring, lite här och var men aldrig så långt ner som vattnet kom utan precis på linjen. En del hade dessutom en hög med sand på ena sidan. Jodå, det var krabborna, en storlek mindre än spökvarianten, som grävde dessa. Så det vara bara till att hålla sig i den nivå som hålen fanns så slapp man bli våt om fötterna. Fiffigt va?

Annars har vi mest tagit det lugnt i dag. Mest med anledning av kvällens bravader men också för att det är fullt tillräckligt med solstol, pool och ett gott humör i stolen med solen.

Nu är klockan är bara 17.30 här men hemma börjat det så smått att dra ihop sig!
Gott Nytt År till er alla!

Skrivet av Angela Müller den 31 december 2004 21:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

30 december 2004

ÄNNU EN SLAPPARDAG

Ponta Negra, Natal 30 december 2004

HAR EGENTLIGEN INGENTING ATT SKRIVA OM I DAG! Vi har haft en riktig slappardag igen. Inte en någon jogging vilket i och för sig beror på "knölen" men ändå...
Tanken var först att vi efter frukost skulle ta oss in till Natal Shopping med taxi men efter många om och men blev det poolen. Vi njöt i solen med varsin bok liggandes helt avslappnande på varsin solstol. När vi tröttnade, eller rättare sagt blev hungriga, tog vi oss ett dopp i havet innan vi gick upp till rummet och bytte om. Jag har fortfarande kill i magen, efter mitt "misslyckade" drunkningsförsök så jag höll mig intill strandkanten och gick inte längre ut än upp till midjan. Woffegubben var något modigare men han hade kontroll på läget.

Efter dusch och allmän upprfäschning steggade vi ut på den underbara strandpromenaden för att välja dagens restaurang för dagens lunch.
I dag blev det för andra gången på Cactus, Olles (från Kungsbacka) krog. Det är en av de få ställen där man kan få rätterna för en person så Woffegubben fick sig en kalvfilé och jag mina räkor. Himmelskt gott förstås för oss båda.

För övrig sjuder stranden av ovanligt mycket liv. Man bygger upp scener och stora transporter med stolar anländer ideligen. Hotellen utmed stranden bygger upp enorma scener för uppträdande och fyrverkeri. Och det är ovanligt många försäljare på stranden. Allt inför morgondagens nyårsfirande som är en fest utan dess like här och framförallt då på och i närhet till stranden. Det ska bli kul att få vara med och deltaga i denna sällan skådade fest.

Vi har beställt bord på hotellets restaurang och det fejas och grejas. Alla hotellgäster fick i går ett brev där hotelledningen ber om ursäkt för eventuellt störande byggarbetare. Men det kan man väl ändå stå ut med!?
Jag hoppas verkligen att jag kan rapportera på nyårsdagen men det kan vara stängt överallt så vi får se hur det blir med den saken. I annat fall får det bli så fort det går.

Alltså, från Ponta Negra intet nytt med undantag för att vi mår oförskämt bra! Det var väl dock ingen nyhet efter snart 14 dagar med samma status ;-)

Skrivet av Angela Müller den 30 december 2004 22:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

29 december 2004

BARRA CUNHAÚ

Ponta Negra, Natal 28 december 2004

VAR MÅLET PÅ DAGENS UTSLYKT 90 km söderut mitt i räkodlardistriktet. Vi startade med ett besök på en brasiliansk bondgård eller fazenda, som det heter, med anor från slavtiden. Där fick vi titta runt på delar av ägorna och sedan äta en ljuvlig frukost med mat och frukt från gårdens egna odlingar. Mums, det var massor av godsaker för varje gourmet.

Gården var enormt stor och många hade arbete där. Man hade också ett tegelbruk som tillhörde ägaren. Djur fanns förstås både ute på ägorna och vid gården för hushållsbruk. Mycket intressant. Man odlade till största delen sockerrör och vi mötte ideligen transporter till och från sockerrörsfabriken ute på vägen igen.

Därifrån åkte vi vidare med bussen ett långt stycke och guiden var som vanligt enormt duktig och berättade om allt, politik, skola, religion osv osv. Jag måste säga att Fritidsresor har hög klass på sina guider.

När det sedan var dags för nästa stopp så bar det i väg med båt ut till ett mangroverträsk och krabbfångst. Ni skulle inte tro mig om jag berättade hur dom fångade dessa stora läskiga, men säkert goda, krabbor. Jo, jag ska försöka förklara. Man tar sig in i träsket, vilket vi också gjorde, sedan gräver man med händerna ner under rötterna på mangroverträdet, långt ner, stundtals var hela mannen under i leran, tills man hittar en krabba. OM den skulle knipsa fast din hand i en klo är det "bara" att vänta i två timmar för då måste den upp för att få luft. Jisses, inget skulle få mig att stoppa ner näven eller halva överkroppen för att fånga en krabba! Så där håller männen på, det finns bara en krabba under varje rot, tills dom fått tag i 12 krabbor som dom sedan får 5 real för på marknaden.... 1 real är under tre svenska kronor!

Vi fick även beskåda krabbor som var i vattnet, dessa modiga yngligar går barfota i vattnet och fångar dem. Detta var vid en flod och sedan åkte vi med båten ett stycke upp så att vi kunde kliva av för att bada, antingen i floden eller gå ett litet stycke tvärsöver så vi kom till havet.

När vi badat klart bar det av till en restaurang på andra sidan floden, som för övrigt drivs av ett svenskt par från Växjö. Fisk och räkor blev det förstås, mycket god sådan, och potatis samt ris och sallad. Mums igen. Frukt till dessert.

Ja, det var vår dag. En fantastisk resa hem med chans att se lite mer av landet än just bara det man ser vid och kring hotellet.

Nu bär det av till "vår" stamkrog för en bit mat (igen) och sedan välbehövlig sömn (igen). Vi har faktiskt lyckats hålla oss vakna till framemot 22-tiden men för det mesta sover vi redan mellan 20-21.00.

Vi har beställt bord på vårt hotell till Nyårsafton, undrar just om vi klarar av att vara vakna till tolvslaget (?). Hela Ponta Negra kommer att svämma över av folk från byar och städer häromkring så vi kände att det var bäst att gardera oss. Stranden kommer att myllra av glada nyårsfirare och vår restaurang på hotellet ligger ut mot stranden. Det blir säkert en upplevelse.

Skrivet av Angela Müller den 29 december 2004 22:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

28 december 2004

FÖRBANNADE KNÖL!

Ponta Negra, Natal 28 december 2004.

KUNDE INTE JOGGA I DAG...den förbannade fotknölen gör ändå ondare i dag. Men efter frukost gav vi oss i alla fall ut på en tretimmarspromenad längs stranden så det får väl duga som dagens motion i brist på jogging.
Jag misstänker att jag får ont för att jag springer i lut som det ju blir på stranden. Nåja, jag tänker inte ge upp så lätt utan ska göra ett nytt försök så fort knölen lugnat sig lite.

Annars finns inte mycket att rapportera, som vanligt en himelsk start på dagen genom frukosten. Förutom promenaden på stranden har vi inte gjort mycket. Woffegubben kopplade av på rummet och jag låg vid poolen och läste min bok. Det har varit lite molnigt i dag så solen har inte varit så "sträng''.

Vi har sett om katastrofen i Thailand och de andra drabbade ställena på hotellets TV samt läst tidningarna via internetsajter. Det är verkligen förödande och man får panik bara av att läsa om det.

I morgon bär det i väg i ottan igen på utflykt. Morgondagens utflykt bär av till Barra Cunhaú, 90 km söderut. Rapporterar mer i morgon.

I dag har vi klarat av Monsterbarnens presenter (som vi alltid plågar dom stackarna med efter varje resa) så nu kan dom få bli lite nyfikna ;-?
Fast denna gången känner jag på mig att det är lyckade dito.

Skrivet av Angela Müller den 28 december 2004 20:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

27 december 2004

Pipa

Ponta Negra, Natal 27 december 2004

I dag steg vi upp tidigt igen och begav oss på utlykt till Praia de Pipa. Vi åkte alltså söderut cirka 80 kilometer.
På väg till Pipa stannade vi i en liten landsortsby vid namn José de Mipuju där vi besökte den lokala marknaden. Det var en upplevelse med mat och kläder i en salig blandning. Förutom köttstycken hängande i stånden fick vi se en gammal man tillverka sockerrörsjuice. Ja, det var mycket liv och knappt några turister förutom vi då.

Dagens utflykt till Pipa bjöd avkoppling och vila. Vi har insugit den bohemiska atmosfären och avskildhet som Pipa bjuder på. Efter bybesöket tog vi oss till den vackra stranden Cacimbiuha. Långt frå alla försäljare och annat som egentligen inte hör stranden till. Precis som en strand ska vara lugn, loj och vacker.
En man vid namn Chicco har en barack där det serveras mat och hela hans familj jobbar där. Jag beställde räkor och Woffegubben något slags torkat kött. Himmelsk gott efter bad och sol.

När vi kom hem vid 16-tiden hade jag lite energi kvar så jag tog mig ut på en joggingrunda. Att det är hög- och lågvatten visste jag om men att det var så stora skillnader kunde jag inte ana. Stranden som annars är cirka 16 meter bred var nu bara någon meter kvar av. På ett ställe fanns det bara några få centimeter att ta sig fram på och jag tänke att möter jag JÄTTEKRABBAN nu så dör jag och pulsklockan går i bitar!! Men jag klarade mig. Det var en jobbig runda för när sanden är nyligen blötlagd så blir det som att springa i kola.
1 timme blev det i alla fall och nu är det dags för middag.

I morgon blir det ingen utflykt utan vi ska bara lata oss och ha det skönt!

Om nu lillebror Rolf läser så Grattis på födelsedagen (som är om tio minuter)!

Skrivet av Angela Müller den 27 december 2004 23:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

26 december 2004

Oj! Vad läskigt!

Ponta Negra, Natal annandag jul 2004

NÄR VI KOM HEM FRÅN vår utflykt i dag hade ett sms från Stora Monsterbarnet (och flera från Lilla) anlänt till mobilen som var kvar hemma. Kan ni lämna ett livstecken stod det. Vadnudå, vi har ju varit på utflykt hela dagen och det hade jag ju skrivit i dagboken. Svarade och fick då veta om hemskheterna i Thailand.
Lilla Monsterbarnet var naturligtvis lika orolig hon så det var tre sms från oroliga Monsterbarn. När jag fick veta vad som hänt kunde jag givetvis förstå att det fanns en oro hos barnen. Jag sms:ade tillbaka att allt var väl med oss och att vi hade varit och snorklat totalt ovetande om denna hemska händelse. Med tanke på att vi HADE tänkt åka till Thailand men skippade det då vi inte kunde få en treveckorsresa så får vi nog vara tacksamma i dag!

Vi åkte tidigt i morse med buss till den lilla byn Maracajú cirka 70 km norr om Natal. Väl där tog vi en snabbgående båt ut till en ponton som låg vid ett stort rev, perfekt för snorkling. Det var inte lika fint som det var i Thailand men i alla fall en upplevelse. Vi hade en Brasiliansk guide, engelsktalande, som var mycket duktig och påläst. Hon berättade hela vägen dit och det var mycket intressant. Vi passerade fler räkodlingar, vilket visst är en stor industri i dessa delar av Brasilien.
Det var lite intressant att se den strand där vi vadade ut till den snabba båten, inga turister, inga försäljare bara brassar. Det var en bra dag och en intressant resa. Vi avslutade med att äta dagens lunch innan vi gjorde oss redo för hemfärd igen med bussen.

Nu i kväll har vi varit ute och ätit på en av "våra" krogar här i närheten och upptäckte då att "vårt" internetcafe var stängt i dag också :-(
Det fick alltså bli hotellets dator i dag igen.

I morgon väntar en ny utflykt och den går till Praia da Pipa. Det ska bli spännande såklart.

Sänder en tanke till alla oroliga anhöriga som har nära och kära i Thailand. Jag har läst om hemskeheterna på gp.se och kan knappt föreställa mig hur det är. Att sedan ha någon kär och när där måste vara förskräckligt. Att inte veta och inte få besked. Hemska tanke!

Skrivet av Angela Müller den 26 december 2004 23:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

JÄTTEKRABBAN

Ponta Negra, Natal juldagen 2004

JULMIDDAGEN PÅ HOTELLET I GÅR var verkligen fin med det lilla abret att vi höll svälta ihjäl innan klockan blev 20.00. För vi lyckades inte i går heller med att äta mellan frukosten och middagen. Det är helt enkelt för varmt....

Nåja, det var inte lik en svensk jul om man undantager mängden mat, frukt och godis. I vilket fall som helst har ett mål mat sällan smakat bättre!

I morse ''försov'' jag mig så det blev ingen motionsrunda förrän efter frukosten. I dag satsade jag på bara frukt, lite med tanke på att jag skulle jogga efter maten. Precis som i går fick jag inte upp någon puls så av samma anledning lugnade jag mig och gick snabbt i stället. Jo, jag fick upp pulsen rejält när jag mötte en jättekrabba, åtminstone med mina mått mätt, som var minst en decimeter hög och lika gul som sanden med undantag för två fyrkantiga vita rutor som satt mellan ögonen och benslutet. Jag ryggade tillbaka en aning men det gjorde han också så jag fortsatte. På "väg" hem igen lyckades jag dock hålla pulsen hela tiden så av en timma och tio minuter fick jag tilräcklig puls åtminstone trettio minuter. Efter det blev det stretching i bassängen.

Vi gick iväg för att kolla in sandbacken och för att fota den och på vägen hem passade vi på att äta middag. I dag blev det fisk med ris och potatissallad. Lustigt är att det alltid serveras både ris och potatis i någon form till varje måltid.
Eftersom vi i dag intog vår middag redan vid tvåtiden gav vi oss i väg nu i kväll för en enklare måltid och något att dricka. Så nu har vi alltså lyckats att följa Socialstyrelsen rekommendation med tre måltider per dag. Vi åt en sallad i kväll och drack lite öl och fruktblandningar därtill.

Precis som Stora Monsterbarnet så riktigt påpekade i ett sms så firar Brassarna sin jul i dag. Det märktes eftersom en del affärer var stängda och det var "mitt" internetcafe också så nu skriver jag om dagen från hotellet med ockerpris :-)

I morgon stundar utflykt med snorkling och lite annat trevligt på schemat. Det blir till att stiga upp i ottan för bussen avgår redan 07.20. Det blir med andra ord ingen joggingrunda till morgonen. Kanske bara bra med tanke på att en av de bägge fötterna gör ont när jag stödjer på den. En dags vila kan göra susen :-)

I dag är faktiskt också första gången som vi lyckats hålla oss uppe en bit in på kvällen. Normalt har vi sovit flera timmar nu :-)

En God Fortsättning till alla er som ids läsa ännu!

Skrivet av Angela Müller den 26 december 2004 01:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

24 december 2004

Julafton

Ponta Negra, Natal julafton 2004.

GISSA OM DET ÄR SVÅRT ATT TRO att det ju faktiskt är julafton i dag?? Solen skiner på som inget hade hänt och varför skulle den inte det. Julafton är inget stort i Brasilien, dom firar väl sin den 6 januari om jag inte misstar mig alldeles, affärer, banker och allt annat är öppet som vanligt. Kanske stänger dom bara en aning tidigare.

Mitt joggingpass i morse blev ett gåpass, benen känns som stockar och jag njuter naturligtvis lika mycket av att gå. Jag passerade fiskarna i morse. Dom hade dragit upp sina båtar på trästockar, som dom flyttar allteftersom, i sanden och höll på att sortera dagens fångst. Mycket slit och hårt arbete. Dom har små platta båtar med segel, inga motorer alls. Hela familjen, om inte hela grannskapet, hjälper till att sortera när fiskarna kommer åter med sin fångst. Jag har också noterat att man fiskar med långa spön som man "borrar" ner i sanden vid strandkanten och sedan sätter man sig och väntar. Det är föstås fiskare som inte äger någon båt som fiskar på detta vis.
Men det var morgonen pass jag höll på att skriva om. Det blev 55 minuter långt och sedan en halvtimma i poolen där jag stretchade ut ordentligt vilket jag slarvat med hittills. Kändes bra. Har haft lite krämpor på vänster sida av ryggen och det kanske beror på att jag slarvat med stretchingen. Vi får se om det avtar.

Efter morgonens pass blev det som vanligt, och med risk för att jag låter otroligt tjatig, det ljuvliga frukostbordet. I dag, som alla dagar, åt jag massor med färsk frukt, några bitar bröd med ostskivor som mer påminner om brödskivor, i tjocklek alltså, samt lite grönt därtill. Mums, det är verkligen en lisa för själen att betrakta detta varje morgon. Jag brukar dricka en cocosnöt också men dom var tyvärr slut i dag. Vi kom något senare än vi brukar.

I dag hade vi bestämt oss för en shoppingrunda för att undvika att vara hela dagen i solen. En taxi fick det bli till Natal Shopping som det heter. Det är tre stora center med massor av småbutiker i med undantag för det tredje som var ett stort varuhus där man kunde köpa både mat och vitvaror och allt däremellan. Vi köpte inget, bara lite småkrafs som vi saknade, t ex tops, after sun och sådant. Men det var en upplevelse och se alla butiker samt människorna som förmodligen handlade julklappar.
Hem tog vi en liten buss alltså inte lokalbussen utan någon slags konkurrent som kostar lite mer men kommer snabbare fram i detta trafikkaos. Det var en upplevelse kan jag lova för chauffören körde som en galning och detta på kullerstensgator med inbyggda gupp lite här och var. Det borde ingå njurbälte till alla passagerare ;-)

Nu är klockan snart 16.00 hos mig och 20.00 hos er. Förmodligen av julbordet avnjutits och ni sitter där mätta som en orm som svalt en älg. Vårt "julfirande" med julmiddag på hotellet går inte av stapeln förrän 20.00 i kväll. det ska bl spännande och se vad det blir för mat. varje kväll går hotellpersonalen runt till varje rum och knackar försynt på och överlämnar två, eller hur många man nu är i rummet, chockladbitar och önskar godnatt. I går kväll fick vi med en lapp som berättade att alla barn som bor på hotellet skulle få varsin julklapp i dag. Fantastiskt!

Jag avslutar med att önska er alla en riktigt god fortsättning på julen!

Skrivet av Angela Müller den 24 december 2004 19:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

23 december 2004

Bruna som Brassar

Ponta Negra, Natal 23 december 2004

SOM "VANLIGT" BÖRJADE JAG DAGEN med en joggingtur på stranden. Det gick inget vidare med pulsen i dag för nu är det så att hjärtat klarar mer än kroppen i övrigt. Inget jag vill klaga på bara konstatera. När jag sprungit en kvart och fortfarande inte kommit i rekommenderad puls tänkte jag att då sparar jag väl på benen och går raskt istället och så gjorde jag också. Var ute lite längre som kompensation - 1 1/2 timme blev det.

Sedan ner då till den underbara frukosten. Massor av härliga frukter jag inte ens kan namnen på och givetvis mängder av annat gott. Man kan nog inte räkna med att gå ner i vikt här men vem hade väl tänkt sig det ;-) ??

I dag hade vi bestämt oss för en dag på stranden. Vi gick ner fullutrustade med bok att läsa, solskydd och badkläderna var förstås redan på eftersom vi kommer ut på stranden när vi kliver ut från hotellet. Genast kom hotellpersonalen och fixade med två solsängar och parasoll. Jag drog min säng från skuggan och ut i solen och det klarade jag hela 15 minuter - phew vilken värme! Vågorna var som vanligt enorma och när vi badade tillsammans Woffegubben och jag så lyckades jag ta mig ut ett femtiotal meter. Det är en prestation och kräver både tur och skicklighet för normalt gå man framåt en meter och rutschar tillbaka tre varje gång en våg kommer.

Jag ångrade dock min framgång mycket snart för så nära att drunkna har nog aldrig varit innan! Fy, det var en hemsk upplevelse. När jag skulle vända tillbaka mot stranden så kom det ideligen "brutna" jättevågor och jag hann inte få andan tillbaka då jag åkte ner under vattnet, långt ner, av varje våg. Usch, jag ska aldrig mer ta mig ut så långt! När jag äntligen stod med fötterna på fast mark igen stod jag länge, helt chockad, och funderade på vad som hur lätt som helst kunnat bli min död. Woffegubben satt och var lika chockad han och hade börjat se sig om efter en badvakt.
Nåja, jag tar det som en lärdom och gör inte om det!

En annan ide som slagit mig är att jag kan bli strandförsäljare (för att slippa åka hem igen). Gudars skymmning vilket ljuvligt jobb! Dagarna i ända går dom fram och åter på stranden och släpar eller drar en vagn med det som saluförs. Allt tänkbart och otänkbart säljs på detta vis. CD-skrivor, DVD-filmer, kläder, drinkar, cigaretter och cigarrer, träskulpturer och annat krimsakrams samt vatten och annat läskande, t ex cocosnötter med sugrör i så man kan sörpla i sig kokosvattnet and you name it.
Det är ett sant nöje att beskåda denna commers men också jobbigt att tacka nej till tusen försäljare.

Vi stod ut i fyra timmar under parasollen och nu har vi precis ätit en god middag. Vi tar givetvis en ny restaurang varje dag för det är ju liksom halva nöjet. Dom flesta restauranger gör oss till belåtelse så det är minsann inga problem. Den restaurang vi var på i dag serverade, ovanligt nog, rätter som var för en person. Det gjorde att Woffegubben valde sig en köttbit, vilket inte skett innan då jag inte äter kött med undantag för kyckling.

Det kan nämnas också att vi lever ett mycket sunt leverne för när klockan närmar sig åtta på kvällen sover vi sött som två små barn rent utmattade. Det har alltså inte blivit någon utekväll ännu och blir kanske inte heller om det ska fortsätta så här ;-) Förmodligen är det den starka solen som skapar tröttheten denna tidiga kvällstimma.

I dag har solen tagit hårt kan jag lova. Jag var tvungen att köpa mig en keps för jag har lyckats bränna hårbotten så jag hoppar högt när jag måste kamma mig eller glömmer av mig och kliar i hårbotten. Aj, aj....
Woffegubbens näsa påminner mer om Röde Rudolfs än hans egen.

Jag har sett att min dagbok ser helt kaiko ut, alla länkar och annat som ligger på högersidan har "ramlat" ner under alla texter. Vet inte riktigt vad som hänt men det är inget jag kan fixa härifrån så det får vara tills jag kommer hem - om jag nu gör det ;-)

I dag är det väl läge att Önska En God Jul så jag avslutar med att göra det:
God Jul till alla som har tid att läsa dessa rader!

Skrivet av Angela Müller den 23 december 2004 22:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

22 december 2004

Ännu en ljuvlig dag till ända

Ponta Negra, Natal onsdag 22 december 2004.

I DAG HAR VI VARIT riktiga turister ;-) Badat i poolen och skrivit massor av vykort. Tagit två rundor på strandpromenaden. Tittat lite i affärer efter souvenirer och även handlat lite.

På väg hit passerade vi i dom ''riktiga'' portugisiska kvarteren och det var en upplevelse. Full rulle och massor av liv, bussar och bilar om varandra som tutade hej vilt. En helt annan rytm än de kvarter som omger oss med mest turister. Härligt!

Efter att vi uppdaterat nu ska leta upp en restaurang och äta middag vilket ska sitta gott nu. Det är näst intill omöjligt att orka äta mer än frukost och middag. Nåja, vid poolen i dag så blev det en pilsner och en cola men annars mycket vatten.

Vi har bokat in oss på tre utflykter varav en är till Pipa. Mer om det senare.
För övrigt så njuter vi mer än vad som borde vara tillåtet ;-) Det går förmodligen inte att beskriva med ord utan måste upplevas live. Bara att stå och titta på dom enorma vågorna är en upplevelse. Vi ska försöka att få köpt oss simglasögon,eftersom vattnet är så enormt salt så det svider i ögonen, så vi kan bada utan problem och kasta oss likt barnungar i vågorna.
Det enda jag saknar är Monsterbarnen, dom hade gillat detta!

Vi har införskaffat solskydd med faktor 50 - det behövs. Tror att vi bränt oss en liten aning i dag. Det är lurigt som attan eftersom det blåser en smekande vind för det mesta och man känner inte solens heta strålar förrän det är för sent.

Jag påminde Woffegubben i dag om att det faktiskt är 22 december. DET är svårt förstå. Vi har förstått att det är ett hiskeligt väder därhemma. På julafton har vi bestämt oss för att äta julmiddagen på hotellet. Ska bli kul att se vad som serveras då. Det finns möjlighet att få svensk jul på Olles, svensken från Kungsbacka som har restaurang här, men vem tusan åker till Brasilien för att äta svensk julmat?

Skrivet av Angela Müller den 22 december 2004 22:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

Om jag hade orkat

Natal, Ponta Negra 22 december 2004

SKRIVA OM I GÅR OM IGÅR så hade jag sluppit i dag ;-) Faktum är att jag var som slagen i huvudet redan vid 18-tiden, somnade då och vaknade inte förrän i morse vid femtiden.
Vår första dag efter en god natts sömn startade för min del redan vid femsnåret då jag vaknade pigg som en mört. Tog mig ut på stranden med IPOD och joggingkläder. Woow, är bara förnamnet för den upplevelse det var. När jag sprang i sanden och svetten pärlades sig så tänkte jag Gode Gud skänk mig en Brasse som behöver en hushållerska så att jag kan stanna här.
Jag joggade cirka 1 timma och något underbarare kan jag nog inte få uppleva vad gäller motion. Trots att jag var ute redan 05.30 så var det fullt med likasinnade på stranden. Helt fantastiskt!

Frukosten kräver en hel dagbok för sig....Mums, det vore enklare att räkna upp det som inte gick att finna. Restaurangen ligger så att man har havsutsikt när man sitter och äter.

Efter den goda frukosten bar det av på en stadsruntur. Vi åkte in till staden Natal och fick oss lite kultur till livs. Alltid lika spännande varje gång man kommer till en ny plats att få lite proffsig guidning.

Efter stadrundturen fick det bli ett efterlängtat dopp i havet. Det var så höga vågor så vi blev som två små förtjusta barn. Tur att ingen vi känner såg oss ;-) Vattnet är otroligt salt - vilket vi inte är speciellt vana vid. Nåväl det var helt underbart såklart.

När vi hade svalkat oss tog vi en runda längs strandpromenaden och hamnade slutligen på en svenskägd restaurang. Det var Olle från Kungsbacka som ägde den. Fisk åt vi förstås!

Efter maten spatserade vi tillbaka och det var då jag fick "slaget i huvudet" när jag fick syn på sängen.

Skrivet av Angela Müller den 22 december 2004 15:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

20 december 2004

Wooow

Pnta Negra, NATAL 2004-12-20

EFTER EN OTROLIGT LÅNG RESA är vi är vi äntligen framme. Vi flög från Landvetter och det 1 timma försenade till Norge där vi naivt nog trodde att det bara skulle stiga på folk. Icke sa Nicke vi fick allt snällt stiga ur för det skulle tankas också. Phew!
Nästa stopp var sedan på Tenerife för tankning igen.
Ja, det blev utan tvekan en lång resa. Sedan ska vi inte nämna den tid det tog att komma igenom passkontrollen för då kommer ingen att tro mig!

Solen är hiskeligt stark men vi befinner oss ju faktiskt näst intill under ekvatorn. Hotellet är helt outstanding - går inte att beskriva med ord. Vi åt vår första middag här men sedan skall vi givetvis se oss om efter alla berömda restauranger utmed strandpromenaden. Alla rätter på menyerna ät för 2 personer så det gäller att komma överens :-}
I dag blev det en lyxig kycklingrätt med en service som var otrolig.

Vi har kikat runt lite och fått hem några dunkar med vatten för kranvattnet går alltså inte att dricka. Efter en lång dags färd ska det nu bli ljuvligt att få sova bara jag tragglat igenom mig denna dagbok. Det går inte fort då jag måste koda å, ä och ö eftersom dessa inte står att finna på utländska tangentbord.

I morgon ska vi på en liten rundtur så jag rapporterar mer i morgon. Då hoppas vi även hinna med den 1 mil långa "strandremsan" vi har precis utanför dörren.
Har inte bestämt ännu om det blir någon jogging till morgonen.....

Skrivet av Angela Müller den 20 december 2004 23:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

19 december 2004

Tio, sextiofem, sextiofem

NEJ, DET ÄR INTE MINA MÅTT och heller ingen nedräkning tills planet lyfter denna afton utan snarare då gymtider. Uppvärmning 10 minuter på roddmaskin, 65 minuter styrka och till sist 65 minuter motion på löpbandet.

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 470 varav 45 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 127.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 50 minuter och 45 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma och 5 minuter.

Jag vaknade till minusgrader som lite senare presenterade en sol på himlavalvet som tydde på något helt annat än 19 december.
Jag åkte till gymet och Woffegubben till jobbet för att packa. Dom har nämligen gjort ännu en omorganisation och den i sig kräver en del flyttningar av personalen. Denna flytt kommer att ske i mellandagarna och då är vi ju inte hemma så han fick alltså se till att ha allt klart redan nu.

För övrigt så har jag ringt till barnen och önskat God Jul och Gott Nytt År och nu sitter jag här och gör sista uppdateringen innan det är dags för avfärd om bara några timmar.
Woffegubben väger resväskorna och ojjar sig men vad göra. Jag har faktiskt inte fått ner det sista ännu. Såsom snus, laddare till telefon och IPOD osv osv. Vågar knappt tänka på vad min väska väger.

Nu återstår det bara att önska mina trogna läsare, jag har väl i alla fall en ;-), En Riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År!

Skrivet av Angela Müller den 19 december 2004 17:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

18 december 2004

Jo, det var ju så sant!

ATT KOMMENTERA KOMMER INTE att fungera under den tid vi är på resande fot. Det har ju i och för sig inte funkat på länge nu men orsaken är som vanligt alla spamjävlar där ute i cyberspacet. Skulle någon, mot all förmodan, få lust att säga något så går det bra att maila på angela(a)muller.se eller wolfgang(a)muller.se.

Skrivet av Angela Müller den 18 december 2004 19:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

Soptipp, packning och IPOD

NÄR JAG SLOG UPP ÖGONEN denna morgon var det ovanligt suddigt och grusigt...jag hade glömt ta ut linserna...
Det såg under alla omständigheter, genom min ringa syn, ut att vara någorlunda väder. Det fick avgöra saken, jag öppnade sovrumsdörren och sade till Woffegubben att det är uppehåll - vilket betydde att kriteriet för att köra till tippen med alla kartonger från nya möblerna och allt annat från renoveringen var uppfylld.

Woffegubben kom så småningom upp från den goa sängvärmen och stack bort till macken för att hyra kärra. Sedan gick allt i en underbar fart. Nu är det fint och rent efter allt som kan minna om renorvering och nya möbler från Ikea.

Samtidigt höll jag på att ladda IPODEN med massor av underbar musik för att fördriva de långa och många timmarna på flyget i morgon natt. Samtidigt (man är ju tjej, eller åtminstone av det kvinnliga könet) gav jag orkideérna en omgång med dusch, vilket jag alltid försöker göra när jag ska resa bort från dem. Det är ett evigt släpande in med dom i duschen men som sagt det är dom värda med all glädje dom ger mig åter genom sin makalösa blomning. Jag blir inte klar med alla i kväll men har ju å andra sidan morgondagen på mig också så det ska nog gå.
För att testa överladdning av bilder från kameran till IPODEN tog Woffegubben en bild när jag ställer in dom små liven i duschutrymmet. Som bilden visar funkade det med överladdningen.

Orkide.jpg

Och det är väl lika gott att jag erkänner till R2 som jag skröt till om att jag hade ett femtiotal men det är faktiskt "bara" 48 varav en tillhör Stora Monsterbarnet eftersom jag blev fosterförälder då hon for till Kosovo och att vi glömde att ta med den sist vi var i Stockholm.

Resten av tiden går till att att packa i och ur resväskan eftersom jag hela tiden får mer eller mindre ångest över att jag packat för lite/mycket.....
Nåja, det är ju ett dygn kvar så jag hinner säkert ångra mig mer än en gång över packningen ;-)

Skrivet av Angela Müller den 18 december 2004 19:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

17 december 2004

Har du resfeber?

JO, DEN FRÅGAN HAR JAG FÅTT från många av mina arbetskamrater i dag. Men jag har svarat varje gång att nej, jag har nog inte hunnit med det än. Kanske kommer det på söndag...

Många önskningar om en bra resa och ett besök vid mammas grav (hon fyller år i dag) och en bamsekram från storebror Conny som var med vid graven fick mig nog ändå att få lite pirr i magen.
Det var så vackert vid Fässberg kyrkogård i kväll. Vi tog även en sväng ner till Minneslunden och tände ett ljus för Jette. Conny hade byggt en ställning som han sedan hängde upp en ljushållare i för Jette. Han är otrolig denne min bror. Till och med ett litet tak på ljushållaren så att eventuellt regn inte skulle släcka ljuset.

Det var trevligt att vi åter fick sällskapa till graven med Conny, det var några år sedan sist, så det kändes bra. Mamma fick en "tomtebjörn" i halm som jag i dag hittade i blomsterffären. Conny hade med sig en liten gran. Ja, hon skulle nog le om hon kunde eller så kan hon det fast vi inte ser det.

Det var första gången vi tände ett ljus för Jette och det var både på tiden och kändes bra. Conny såg fantastisk ut med tanke på vad han genomgått och det gladde förstås oss båda utan rimliga gränser.

Jag känner mig trött efter veckans arbete även om det inte på något vis varit extra betungande just denna vecka. Nåväl, nu är det fredag och i morgon ringer ingen klocka vilket är jätteskönt att kunna få tänka på. Kanske hyr vi en kärra i morgon bitti och kör alla "renoveringsrester" och möbelkartonger till tippen. Det hänger på vädret...

I dag var veckans andra julbord och jag är så glad att inte behöva uppleva ännu ett detta nådens år 2004. Kanske en otacksamhet som inte bör existera men det blir bara för mycket ibland.

Skrivet av Angela Müller den 17 december 2004 21:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

Fredagsfyran

1. Motion: Hur, var, när och varför?
Simning 5 gånger /vecka och gym 3 gånger/vecka samt därimellen då och då en och annan joggingtur. Simmar gör jag varje morgon på Valhalla och gymet är Nergy i Lerum. Jogging blir hemmavid eller på väg hem från jobbet. För att må bättre, orka mer och bli starkare. (Har ett relativt stillasittande jobb).

2. Går det att få bra motion utan att gå på gym?
Alldeles säkert. Det gäller bara att hitta en form som gör att man motionerar regelbundet eftersom det tyvärr är en färskvara som dessutom aldrig går att betrakta som färdig.

3. Vad är viktigast när man skall motionera?
Motivationen, att det känns bra och är roligt. Att man sedan känner av förbättringarna blir ju en slags belöning och är väl också det som driver en vidare.

4. (Hur) motionerar du?
Simningen ja, den finns inte mycket att skriva om - ren amatörssim på motionsnivå med ett gäng andra morgonpigga simborgare. På gymet kör jag oftast ett pass med styrka och ett med motion. Joggingturerna är inte lika regelbundna utan blir av ganska så sporadiskt till och från.

Skrivet av Angela Müller den 17 december 2004 12:12 | Kommentarer (0) | TrackBack | Permalink

16 december 2004

Räkmacka och pilsner

EN RÄKMACKA OCH EN PILSNER på Gothia Towers kan aldrig bli fel. Var där med några arbetskamrater efter jobbet och vi hade en stunds trevlig samvaro. Att åka i glashissen på väg upp till toppen samtidigt som man betraktar staden är en speciell känsla. Räkmackan som består av ett berg med räkor var bara så god!

I dag har jag köpt mig/oss en IPod...40 GB disk och möjlighet att ladda ner digitalfoton och så förstås massor med musik. Super! Den står på laddning nu men i morgon kväll hoppas jag kunna få "pella" lite med den.
Nu slipper jag förhoppningsvis släpa med datorn till Brasilien vilket jag hade varit tvungen annars för att kunna ladda ur våra kameror.

Nu är det sängen!

Skrivet av Angela Müller den 16 december 2004 23:12 | Permalink

15 december 2004

Inget vidare

JAG STACK TILL GYMET efter jobbet. Körde 1 timma styrka och skulle sedan ta en timma motion. Började i trappmaskinen men där stod jag bara en kvart eftersom jag tränat benen väl intensivt under styrkan. Förflyttade mig till löpbandet men pulsklockan slog bakut och sedan slutade CD-spelaren att funka - shit! Det blev bara en kvart till för jag blev så himla sur.
:-(

Skrivet av Angela Müller den 15 december 2004 19:12 | Permalink

Två kilometer

SIMMADE JAG I DAG! Så nu kan Den Grymme Badmästaren inget säga för även om jag simmade 300 mindre i måndags så ligger jag 200 plus - haha ;-)

Jag tänkte väl först att jag bara skulle ta igen mina 300 från i måndags men när jag hade kommit till 1800 meter kändes det som om 200 till inte skulle spela någon större roll och jag låg relativt bra till i tid.

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 398 varav 55% fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 119.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 50 minuter och 18 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 60 minuter och 8 sekunder.

Skrivet av Angela Müller den 15 december 2004 09:12 | Permalink

13 december 2004

Glögg och fållning

JODÅ, DET BLEV GLÖGG i går kväll med mandel och russin lite levande ljus och pepparkakor:

Glogg.jpg

Och brallorna är nu färdiga med lagom längd för Woffegubben som ju, liksom jag, räknas in i kategorin pygme (vad höjden över havet anbelangar). Så att säga korta men kompakta :-)

Fallabyxor.jpg

Och nu borde jag hoppa i säng för det kommer ju som bekant ännu en dag i morgon men det är svårt att släppa greppet om mitt fina arbetsrum som dagen till ära doftar gott från kaffeljusen som brinner ;-)

Skrivet av Angela Müller den 13 december 2004 21:12 | Permalink

Julbord, Lucia och gym

ALDRIG HAR VÄL ETT GYMPASS varit mer välbehövligt än som i dag efter denna frossarfest!
Vår chef avverkade i dag den sociala biten med sin grupp på fem personer. Han bjöd på julbord på Hedens restaurang (eller heter det hotell?). Ett mycket fint julbord må jag säga och kan varmt rekommendera om nu någon skulle gå i tankarna. Mums, det var mycket gott att äta även för en fiskätande vegetarian, fräscht och fullkomligt bedårande uppdukat. Där fanns allt som hör julen till och lite till. Trevlig miljö därtill gjorde inte saken sämre.

Som vanligt äter man en aning för mycket men vem kan motstå alla dessa frestelser? När vi skulle gå tillbaka till arbetet kändes det som om det varit bra mycket enklare att rulla. Och när vi kom tillbaka, ja då stegade Göteborgs Lucia in med tärnor och hela baletten och vacker skönsång, tårta, lussekatter samt pepparkaka och kaffe. Jag njöt av skönsången men hade inte fått ner en bit till om jag så hade fått en miljon. Alla pensionärer inbjudes varje år till Lucia och det är ett trevligt inslag i vardagen att få träffa sina gamla kolleger som slutat.

Efter detta var det alltså dags för gymet!! Nåja, det gick väl under omständigheterna ganska bra men det var trögt och inte med den vanliga entusiasmen om jag ska vara ärlig (och det har ju morsan lärt mig att vara).

Det blev 10 minuter roddmaskin som uppvärmning, 1 timma styrka och sist 1 timma på löpbandet med svetten drypande och delar av den goda sillen som sura uppstötningar - men va' tusan det var ju självförvållat!

Samma elände kommer att inträffa på fredag då nästa julbord står i antågande - kanske kan jag klara av att äta lite vettigare då ;-) Och, att inte förglömma det blir ingen Lucia då.

För övrigt hade jag, vid hemkomsten, i maillådan, fått en annan trevlig inbjudan till torsdagkväll. Det blir Gothia Towers, räkmacka och pilsner. Det kan man ju inte bara tacka nej till! Där kan man snacka om räkmacka eller snarare ett berg av räkor på något i botten som liknar en simpel brödbit - om man nu kommer så långt ner. Mums, jag kan redan förnimma smaken.

Inser nu att det var en himla tur att jag var så företagsam att jag tog mig an packningen redan förra veckan för så mycket tid lär det inte bli över denna vecka. Och i morgon sitter jag på kurs hela dagen med undantag för någon timma eller två då det är MBL.

Nu ska jag avsluta kvällen vid symaskinen för att sy upp ett par brallor till Woffegubben. Brallorna har "hängt till sig" under några veckor då symaskinen varit nerpackad på grund av renovering så jag får väl ta mig i kragen. Jag har tänt två levande ljus som doftar kaffe så det ska väl pigga upp lite ;-0

Skrivet av Angela Müller den 13 december 2004 20:12 | Permalink

Lika bra att erkänna

JAG HAR BARA SIMMAT 500 meter i dag! Anledningen till det var främst att jag fick vara både färdtjänst (för mig själv) och färdtjänstchaufför. Woffegubben är nämligen ledig i dag för att han jobbade i lördags så jag fick alltså klara mig på egen hand. Det innebär att det inte blev någon "framkörning" utan jag fick snällt parkera bilen i garaget (som Woffegubben annars gör när han kört fram mig) och sedan gå till arbetsplatsen (flera hundra meter) och då behövde jag mer tid.
Det är väl en fullt godtagbar anledning till att simmet blev 300 meter kortare?

I dag vankas det julbord med chefen och Lussefirande på jobbet. En mycket trevlig arbetsdag med andra ord.

Skrivet av Angela Müller den 13 december 2004 09:12 | Permalink

12 december 2004

One step up and two steps back

I MORSE NÄR JAG VAKNADE var det kallt, frost och 3 minus, ute alltså. Jag tog då beslutet att jogga inte var någon höjdare så jag förflyttade mig via Volvo V70 till gymet. 1 timma styrka och 1 timma motion och JAG hade så duktigt tagit med pulsbandet men INTE klockan.
Shit - jag tar aldrig, och då menar jag nästan aldrig, av mig klockan. Men i går kväll när det var dags att sova kände jag mig irriterad på klockan och knäppte sålunda av den och placerade den på nattygsbordet. Där liggen den bra och ännu.
Nåja, så fjantig får ju inte ens jag vara så att det hänger på pulsklockan så jag körde mitt pass. Därefter drog jag vidare till Alingsås för att handla lite mat.

Nu har jag lagat middag bestående av två sorters kassler, en av kycklig och en av traditionell beredning, med hemlagad potatismos och kokta grönsaker. Det satt! Kan jag lova.

I kväll har jag tänkt att bjuda maken på glögg och tre tända röda ljus så att han inte behöver sakna allt av livets goda för att vi ska resa bort och hoppa allt vad jul och nyår heter. Det blir ingen glöggfest i år, vilket vi tagit till tradition, med våra nära och kära grannar i år så jag insåg rätt snart att något får vi göra själva.

I morgon är Woffegubben ledig och jag är bjuden på julbord med min chef och resten av dagen är det tänkt att jag ska jobba...men först gäller simhallen då förstås. Om jag inte spricker efter julbordet så lär jag höras av i morgon.

Struggling to do everything right......

But we aint´t learning
We´re the same sad story that´s a fact
One step up and two steps back

Skrivet av Angela Müller den 12 december 2004 19:12 | Permalink

11 december 2004

Packad

NU ÄR PACKNINGEN FÖR RESAN klar med undantag av "domdärsistasakerna" som alltid tillkommer. Det känns utan tvekan skönt. Jag har strukit skjorts och kortärmade skjortor/blusar i det oändliga, känns det i alla fall som.

Jag har dessutom städat huset i dag och banne mig den här dagen har jag längtat efter otroligt mycket. Vardagsrummet ser normalt ut - inga kartonger och inget annat som inte skall vara där! Man kan se matsalsbordet och fönstren igen!
Allrummet likaså med undantag för två stora resväskor och två styck tillhörande handbagageväskor men det kan jag stå ut med.
Fast det är inte riktigt, riktigt sant...det står fortfarande en skrivare och ett rullbord samt lite på soffan som inte ska stå i allrummet men för tusan det är en droppe i havet jämfört med vad som detta utrymme fått husera sista tiden.

När jag ändå var i farten gick jag ut och sopade på vår garageinfart också för där såg det för jäkligt ut efter Tuijorna sedan sista "stormen". Dom har en förmåga att "tappa" sin klädedräkt och skräpa ner i största allmänhet så fort det susar i säven. Förmodligen tar vi bort dem till våren för även dessa har växt oss över både huvud och hustak. Woffegubben ville gjort det för längesedan men jag är lite tveksam så vi får se vad det blir av det.

Nu tänkte jag ta mig llite slappartid vid dumburken i vardagsrummet fast jag hade mycket hellere stannat kvar i "mitt" rum men Woffegubben vill ha lite sällskap och vad gör man inte för husfriden ;-)

Skrivet av Angela Müller den 11 december 2004 19:12 | Permalink

10 december 2004

En viss skillnad

ATT UTGÅ HEMIFRÅN till gymet kändes lite ovanligt. Normalt sticker jag alltid dit efter jobbet. Men i dag när jag var ledig så skulle jag alltså ta mig med buss hemifrån till Lerum för att komma dit. Först så drog jag på saken hela dagen och ända in i det sista så det slutade med att jag fick springa till bussen...

Väl där måste jag erkänna att jag hade lite mer energi än vad jag brukar ha. Inte för att jag har något särskilt ansträngande arbete, åtminstone inte fysiskt, jag sitter mest på mitt stora arsle dagarna i ända - numera är bäst att tillägga.

Nåja, jag körde en timma styrka och sedan en timma motion vilket blev 30 minuter på trappmaskinen och 30 minuter på löpbandet. Jag hade bestämt med Woffegubben så han var gullig och hämtade mig efter avslutad träning.

Dagen har annars ägnats åt att plocka fram sommarkläder, tvätta och konstatera att de, av mina, skjorts jag strök för några veckor sedan, nu kan läggas in i skåpet igen eftersom dom är stora som hus :-) I och för sig glädjande men nu får jag leta upp några mindre och börja om med strykningen.

För övrigt måste jag säga att det här med att vara hemma på dagen känns otroligt skönt. I och för sig gör det väl det när man själv kan välja när man vill vara hemma en dag. Jag känner mig mycket harmonisk och är övertygad om efter dessa två dagar plus helgen ska jag nog vara klar med all packning. Åtminstone det som kan förberedas.

Jag var nere en sväng på vårt torg i dag. Jag skulle klippa mig och det gjorde jag också. Det var julmarknad - något som jag aldrig vetat om innan. I morgon fortsätter det med marknad och Lerums Lucia kommer. Riktig bykänsla som man för det mesta missar bara för att man jobbar på annan "ort" och inte är hemma förrän alla eventuella aktiviteter är slut. Jag var inne i speceriaffären också och stötte genast på flera "bekantingar". Trevligt! Just detta har jag inte upplevt sedan jag var hemmafru, för 17 år sedan, och dagligen var på torget för inköp. Det är länge sedan nu och jag har nästan glömt hur det var men fick en liten känsla för "då" i dag. Det har ju naturligtvis sina fördelar med att bo i ett liten samhälle där alla känner alla. Kanske tittar jag ner en sväng i morgon för att få se Lucian. Woffegubben ska jag jobba och det ska i och för sig jag också men har fördelen att kunna göra det hemifrån.

Ja, tiden går och vi med den...kan man lugnt konstatera!

Skrivet av Angela Müller den 10 december 2004 20:12 | Permalink

9 december 2004

Nästan färdig

DAGEN OCH FÖRALLDEL även kvällen har jag ägnat åt att få ordning på mitt arbetsrum. Det börjar likna något som numera kan betecknas som ett arbetsrum. Syarbetsplatsen är jag inte riktigt nöjd med eftersom jag beräknade fel vad gällde soffans storlek...men nu är det som det är och det finns så mycket annat att gnälla om så vi hoppar det ;-)

Syarbetsplatsen.jpg

Det är som bekant inte lätt att fota små rum och ändå få med allt men jag har gjort ett försök att här få med vad man ser om man sitter i soffan som då alltså står vid väggen mittemot.

Media.jpg

När jag skulle fota soffan blev det skit och pannkaka men jag fick i alla fall med väggen ;-)

ovanforsoffan.jpg

Tänk att vi vandrat i bergen som syns på tavlan!

Jag är nöjd med dagen som då gått helt och hållet till att få in alla prylar i rummet igen. Jag har även fått upp gardiner vilket ramar in och gör det hela bra mycket mysigare och ombonat. När jag någon gång skiftar gardiner här inne ska jag ha röda i samma nyans som soffan. Det blir nog mysigt. Man måste ju ha något att se fram emot ;.)

För övrigt har jag inte gjort mycket annat i dag med undantag då för att gratta Lilla Monsterbarnet som ju har namnsdag i dag. Hon jobbar och sliter (praktik) på Vallentuna Steget, en lokaltidning som jag i dag laddat hem som PDF. En moders stolta hjärta klapprar utan tvekan lite extra när man får se det första alstret. Hon har fått ta både kort och skrivit artiklar - oj, vilka barn vi har fått!

Morgondagen, som jag också tagit ledigt, ska jag ägna åt att packa för resan som ju närmar sig med stormsteg. Kanske hinner jag ner och klippa mig och eventuellt ta en tur till gymet.

Skrivet av Angela Müller den 9 december 2004 20:12 | Permalink

8 december 2004

Stå upp komiker

I DAG HAR JAG TRÄFFAT JAN BYLUND på Intrum Justitia. Ett mycker trevlig eftermiddagsmys måste jag säga. Att sedan få underhållning av en "riktig ståuppare" är väl inte fel?
Besökte också ett seminarium om skuldsanering där inkassobyråerna tydligen varit med och tagit fram nya normer.

Med andra ord en trevlig eftermiddag och sedan avslut på dagen/kvällen på gymet som gick väl så bra med mina mått mätt. Jag tog en timma motion på löpbandet i dag och fick upp både puls och flås!
Sedan en timma styrka vilket väl får anses som helt OK.
Pulsen var fin i dag - var uppe och nosade på 139 vid ett flertal tillfällen under motionspasset. Följande resultat fick jag på motionspasset:

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 496 varav 50 % fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 127.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 1 timma, 2 minuter och 11 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 1 timma, 5 minuter och 20 sekunder.

Det bir nog inte så mycket mer i kväll heller - känner mig trött men jag har ju tagit torsdag och fredag ledigt så nog ska jag väl hinna få mitt arbetsrum färdigt och lite till (förhoppningsvis).

Skrivet av Angela Müller den 8 december 2004 19:12 | Permalink

Ett hiskeligt bra pass

DET GICK LIKA BRA I DAG med simningen. Lite förvånad är jag men jag är inte kinkig utan accepterar givetvis ;-)
Onsdag är "1500-metersdag" så då fick det bli 1500 meter.

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 334 varav 50% fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 125.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 45 minuter och 3 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 45 minuter och 32 sekunder.

Skrivet av Angela Müller den 8 december 2004 10:12 | Permalink

7 december 2004

Det viktigaste

MITT ARBETSRUM ÄR NU BEBOELIGT dvs datorn är på plats och musik samt Dumbuk fungerar.
Jag har valt att byta ut bildskärmen från 21 tum till 17 så det känns lite smått men jag vänjer mig kanske?

Datorarbetsplats.jpg


Märk väl vad som står på tavlan ;-) Det gäller att fjäska tills allt är klart som jag inte klarar själv.
Hur jag ska få plats med allt som fick plats innan vågar jag inte ens tänka på! När jag packar in allt blir det nog ytterligare en rejäl rensning...
Jag har faktiskt tagit ledigt torsdag och fredag för att enbart få pyssla med iordningställande av rummet. Blir det tid över så får den gå till packningen inför resan.

På lördag har jag för avsikt att jobba. Måste omprissätta inför nästa års prishöjningar och innan vi började resa bort varje jul så gjorde jag detta på nyårsdagen. Men numera pressar jag mina kolleger till döds om att dom måste ha matat in alla nya priser innan den 15/12 så jag kan göra omprissättningen i god tid innan vi reser iväg för att "missa" jul och nyår.

Det blir nog inte så mycket mer i kväll är jag rädd och i morgon kväll är det gymet men sedan....
Jag sitter här och njuter av skön musik och ska nog tända några levande ljus. Ska jag vara riktig ärlig hade jag nog hunnit med en och annan kartong i dag men ljusen sprider en kaffedoft som är så ljuvlig så jag vill helst inte lämna rummet ;-)

Före bröllopet kan mannen ligga vaken hela natten och tänka på något man sagt. Efter bröloppet somnar han innan man har talat till punkt.

HELEN ROWLAND

Skrivet av Angela Müller den 7 december 2004 20:12 | Permalink

No comments

TYVÄRR FUNGERAR DET INTE ATT LÄMNA KOMMENTARER, i min dagbok, till min stora sorg men det är dom föbannade spamattackerna som är orsaken.
Webhotellet har åter, sedan i lördags, stängt scriptet.

Det är lite synd för just i dagens text ska jag reta Den Grymme Badmästaren genom att tala om att jag faktiskt simmade 100 meter extra, alltså 900 m istället för 800 m. Jag hade en fin dagsform kan jag meddela så det var nog av den anledningen jag hann 100 extra. Det innebär att jag ligger på hundra plus nu ;-)

KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 210 varav 45% fett (!)
MEDELPULS DAGENS PASS: 127 (!)
INOM REKOMMENDERAD ZON: 25 miinuter och 38 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 27 minuter och 20 sekunder.

Jo, utropstecknena inom parentes berättar att så lite fett och så hög medelpuls har jag aldrig lyckats med innan.

Jag tittade förbi på gymet i går efter jobbet. Körde 40 minuter motion och 1 timma samt 10 minuter styrka. Det kändes helt OK med tanke på min ringa närvaro vad gäller gym senaste tiden. Ska väl förhoppningsvis hinna komma tillbaka i normalform innan vi slappar till oss ordentligt på vår stundande semester.

Och mitt arbetsrum börjar sakteliga ta form. I går kväll kopplade Woffegubben in dom vesäntliga sakerna som dator, stereo och TV. Innan veckan är slut ska jag säkert bli klar. Jag hade väl tänkt mig att fått packat upp åtminstonde några kartonger i går men jag var helt däckad efter helgens möbelskruvande och gym därtill, så jag svimmade i sängen redan tidigt.

Skrivet av Angela Müller den 7 december 2004 09:12 | Permalink

6 december 2004

Grym badmästare

I MORSE NÄR JAG SLÄNTRADE mig in på Valhalla så sade Den Grymme Badmästaren:
- Inget fusk i dag!
Han syftade givetvis till förra veckans bravad när jag steg upp från bassängen och upptäckte att jag hade simmat 100 meter för lite som jag dock tog igen dagen efter (fredag) genom att simma 100 meter extra, vilket han inte nämnde så mycket som en stavelse om.
Nåväl, i dag kan jag meddela att jag inte simmat en centimeter för kort - sådetså! 800 meter, varken mer eller mindre.
Undrar just om alla simhallar har En Grym Badmästare som har järnkoll på sina simborgare :-)

Skrivet av Angela Müller den 6 december 2004 11:12 | Permalink

5 december 2004

I been waiting for this moment

NU ÄR MITT ARBETSRUM färdigt! Hela denna dag och föregående har gått åt till att skruva ihop möblerna. Phew!
Det blev inte riktigt som jag tänkt mig. Soffan står nu på motsatta sidan men det är Ok, jag hade missbedömt storleken på densamma.
Ögonen går i kors och jag är så trött så det kan nog ine ord beskrivas men det är en trötthet som går att stå ut med. Under nästa vecka ska jag förhoppningsvis få alla prylar på plats så att vårt vardagsrum kan bli någorlunda normalt igen.

Mitt mål är nu att få allt klart innan vi reser till Brasilien så att man kan komma hem utan att ha andan i halsen med en massa måsten förutom de som alltid finns där.

En liten del av rummet publiceras här. Detta är min nya datorarbetsplats och mittemot finns syarbetsplatsen (med en likadan hylla på sidan som datorarbetsplatsetn har och däremellan ett sideboard) som inte syns på denna bilden.
Jag är väldigt glad över möbelvalet. Det är Tord Björklund som designat möblerna och jag tror att jag gillar honom ;-)

Klart.jpg

Godnatt!

Skrivet av Angela Müller den 5 december 2004 23:12 | Permalink

Slit och släp

EFTER EN HELMYSIG KVÄLL HEMMA hos Arto med sambo och kelig kisse vaknade vi ganska sent på lördagmorgon. Det var ju så trevligt så vem ville gå. Nåja, vi gick i alla fall inann vi blev utslängda :-)

Lilla Shiba var så kelig hela kvällen och det var riktigt, riktigt mysigt att få gosa med henne. En riktig överlevnadskonstnär kan man väl beteckna henne med sina 18 år på nacken.

Vi blev fullmatade av de mest utsökta i matväg som tänkas kan och därtill gott vin. (Man är ju i trygga händer när det gäller vin hos Arto). Med andra ord en perfekt avslutning på veckan. Hoppas vi nu kan övertala dem till ett besök här hos oss framigenom.

Vi började med projekt arbetsrum dirket efter en frukost som mer liknade frunsch, i alla fall med tanke på tidpunkten som den intogs på.
Woffegubben startade med att sätta upp golvlisterna och jag ställde mig i garaget för att försöka få bort den gamla väggfärgen på taklisterna. Jag gav dock upp och slängde mig i bilen till Bauhaus och köpte nya medans Woffe fortsatte med golvlisterna.

När jag stod på Bauhaus och valde ut lister lade jag märke till en massa "gubbar" som var där i samma ärende. När dom fick syn på mig med en liten bit gammal list och en miniräknare i händerna så blev dom till en början konfunderade och kikade sig lite diskret om efter mitt manliga sällskap.
När det inte kom någon man och jag började lasta ner lister i min kundvagn tyckte jag mig kunna ana en tankeverksamhet hos "gubbarna" typ: Å fan, kan man skicka kärringen att köpa lister!

Jag rusade även in en snabbis, haha det var miljoner i kön till kassan, för att få med lite av dom nödvändiga livsmedel som saknades där hemma vid.
Väl hemma igen hade Woffegubben blivit klar med golvlisterna och även alla kontakter var på plats samt nya taklampan.

Sedan har vi jobbat ända fram till nu med att skruva ihop möbler. Soffan var en riktig rysare innan vi fick ihop. Det blr jättefint men jag hade räknat lite fel på måtten så den ena hylla får stå på ett annat håll än jag hade tänkt mig från början. Men det gör inget.

Nu ropar min säng på mig sedan länge så det är väl lika bra att gå och lägga sig. Vi ska ju snart fortsätta med resten av möblerna så återhämtning av krafterna är ett måste.

Skrivet av Angela Müller den 5 december 2004 02:12 | Permalink

3 december 2004

Hundra meter

I GÅR NÄR JAG STEG ur bassängen efter morgonens sim på 800 meter visade det sig att jag bara simmat 700 meter.
När jag berättade detta för Woffegubben i morse så sa han att då får du simma igen det i dag. Vad ska annars dina dagboksläsare tro om dig?!
Men jag har ju inte en skrivit om att jag fuskade i går med 100 meter....

Nåja, jag är ju en lydig fan så jag simmade 1600 meter i dag istället för 1500 som jag skulle. Så nu vet alla det ;-)
Jag får väl skaffa mig en varvräknare som min medsimborgare Rut har. Hon är över 70 år och med maken Astor simmar dom varja dag 1000 meter. När hon startar sin dagliga simtur har hon ett hårgummiband i frotté som hon trär på ena handens första finger. Efter varje varv flyttar hon så bandet till nästa finger osv osv tills hon kommit igenom alla fingrarna. Fiffigt va?

I övrig gick dagens sim väldans bra det har varit lite si och så med pulsen denna period vid dom få tillfällen jag kunnat träna....

TOTAL TRÄNINGSTID: 11 timmar och 59 minuter och 5 sekunder.
TOTAL KALORIFÖRBRUKNING: 4561.
KALORIFÖRBRUKNING DAGENS PASS: 346 varav 50% fett.
MEDELPULS DAGENS PASS: 122.
INOM REKOMMENDERAD ZON: 45 minuter och 45 sekunder.
TOTAL TID DAGENS PASS: 49 minuter och 3 sekunder.

Skrivet av Angela Müller den 3 december 2004 10:12 | Permalink

2 december 2004

Fattig som en kyrkråtta

10500 KRONOR FATTIGARE men väl ett helt rum med all inredning rikare. Ja, vi har varit i väg nu i kväll och handlat och kört hem de möbler och annat smått och gott såsom lampor och förvaringpruttlar till mitt, för tillfället under reparation, arbetsrum.

Det slog mig som en blixt från en klar himmel i eftermiddags att det måste ju vara en enorm tidsvinst att göra detta i dag. I morgon är vi bortbjudna och på lördag är det folkfest, som alltid, på Ikea. Så jag tog helt enkelt och smet i väg något tidigare från jobbet för att hyra en släpkärra, en täckt dito.

Sedan hämtade jag upp Woffegubben som jobbar en timme längre än mig och vi gav oss åstad till Ikea i Kållered. Jag hade planerat det i detalj och skrivit upp allt, inklusive produktnummer, så det gick ganska så bra att få koll på läget bland alla hyllor. Tre stora kundvagnar och en "normal" släpade vi igenom kassorna. Nu har vi precs lastat av släpkärran och lämnat den åter.

Till helgen bär det av bland sexkantsnycklar och monteringsanvisningar. Tjoho...!
Nu bär det av till sängen!

Det finns bara tre slags vänner: en gammal hund, en gammal hustru och kontanter.

BENJAMIN FRANKLIN

Skrivet av Angela Müller den 2 december 2004 23:12 | Permalink

1 december 2004

Äntligen!

HADE TÄNKT MIG TILL GYMET.....efter jobbet men när jag kom hem och skulle lämna av Woffegubben (som kom från en timmas plåga hos tandhygienisten) lyste det varmt och inbjudande i huset. Det kunde endera bero på att:
1. Vi hade glömt släcka i morse.
2. "Vår" personliga alldeles excellenta tapetexpert var i farten.

Det var alternativ två och han var i stort sett färdig så jag kände att nu får kaffepannan komma på med fart. Ut i frysen och leta upp några bullar som tilltugg. Det blev alltså inget gym i dag men väl bajsbruna tapeter :-)
Jo, jag vänjer mig nog men det känns lite mörkt.

Arbetsrum.jpg

Eftersom möblerna som ska införskaffas blir i ljust trä, björk, så blir det nog bra i slutändan. förhoppningsvis ska dessa införskaffas under helgen så jag får väl återkomma med den slutgiltiga bedömningen.

När vi fikat klart och röjt undan så fick jag städa lite då det fanns slipdamm i massor. Det blir inte så mycket mer i dag eftersom det tar på krafterna men Woffegubben har monterat en av kontakterna i alla fall. Nu ska tak- och vägglister upp och sedan kommer det roliga.

Något som inte är lika roligt är att Renate ringde mig i dag och berättade att Oma hamnat på sjukhus. Hon var hängig och inte vidare värst bra när vi träffades för en knapp vecka sedan. Man har tappat henne på vätska och ska nu undersöka om det är levern som inte fungerar som den ska eller om det rent av är cancern som härjar fritt i den stackars lilla kvarvarande kroppen.


Alla män är på jakt efter idealkvinnan - särskilt efter bröloppet.

HELEN ROWLAND

Skrivet av Angela Müller den 1 december 2004 20:12 | Kommentarer (2) | Permalink