« oktober 2004 | Huvudsidan | december 2004 »
30 november 2004
Bara en sak
HAR JAG ATT BETÄTTA DENNA DAG - golvet är färdiglagt!
När en kvinna inte klarar av sina barn börjar hon uppfostra sin man.
Skrivet av Angela Müller den 30 november 2004 22:11 | Permalink
29 november 2004
Phew
DET TARVAS TEKNIK OCH en smula charm för att få det man vill ;-)
Woffegubben ringde mig 15.30 och undrade om jag kunde tänka mig att hoppa gymet i dag för att åka hem?? Han hade nämligen ringt en "expert" som skulle titta på vad vi skulle göra med golvet det som återstår när tre lager mattor rivits ut....16.30..
Shit, men vad gör man inte för att åtminstone drömma om ett normalt hem igen. Jag kastar mig alltså bort till garaget och in i bilen. Åker hem alldeles för fort, åtminstone om lagen får var med och bestämma.
Experten sa följande: Om det hade varit hemma hos mig hade jag lagt parketten och så är det inte mer med det! Det går för det första inte att spackla det här golvet utan att först ta bort "peruken", men som sagt, jag hade inte gjort det utan lagt golvet och sett glad ut!
Ilsken som ett bi, för att jag missat mitt gym i dag, ringde jag Woffegubben och sade att det är bara till att börja.
Ja, men det finns faktiskt ett alternativ till...man kan slita ut hela golvet och lägga ett nytt. Sade HAN!
Bra sade jag då...jag flyttar i dag! Sade HON!
Han kom hem och vi började lägga parketten och banne mig nu är halva rummet klart. Jag ska inte berätta att det paket vi hade kvar från sista läggningen och som vi började med inte alls passade ihop med det nya som vi efter så lång plåga fick hem från Bauhaus...... Ett helt annat system! Bara till att slita upp fanskapet och börja om från början. Hade det inte varit för det så hade vi nog blivit mer än halvfärdiga i dag.
Nåja, jag skulle ju inte skriva om detta nederlag - 2.8 kvm parkett för många pengar som går till tippen. Och på onsdag kommer vår "expert" numro ett och tapetserar. Jipii!
Utgångsmarschen efter ett bröllop påminner mig alltid om musiken för soldater som går ut i strid.
Skrivet av Angela Müller den 29 november 2004 23:11 | Permalink
Helgen är till ända
SOM VANLIGT HAR DEN GÅTT FORT, helgen. Jag smet i väg redan till lunch i fredags för att möte upp Anna, Oskar och puslingarna vid centralstationen.
När vi var nästan framme i garaget ringde Woffegubben och sade att han också kunde gå tidigare och det var ju bra för då slapp puslingarna vara ensamma hemma. Vår tanke var att köra hem dem med varsin muta dvs märgben för att dom skulle ha något att pyssla med medan Anna och Oskar skulle tokhandla i Ullared och jag var chaufför.
Lördagen försvann som smör i solsken. Jag målade visserligen väven bakom elementet och elementet en vända men sedan blev inte mycket gjort. Lite TV:tittande på kvällen och mys med puslingarna i soffan förstås.
På söndag var Anna och Woffegubben i Varberg och tävlande Ilas första officiella tävling. Inga jordskredssegrar precis men hon var duktig ändå. Det var ju trots allt första gången.
Jag passade på att sortera tvätt, stryka samt dra ut resten av de tre lager matta som fanns kvar i rummet. Oskar fick nöja med vårt simpla arkiv med DVD och videos, och roa sig bäst det gick. Det ösregnade hela dagen så det var inte speciellt lockande att gå utanför dörren. Den som lade första mattan var en generös djävel...i alla fall med lim, golvet ser ut som om det vore hårbevuxet så mycket ludd och skit sitter (som berget) kvar efter understa lagret av mattorna. Det slutar med att vi får spackla eländet för det går inte att få bort. Men för att golvet ska bli jämnt, så vi inte får ett knarrande parkettgolv, så krävs det utan tvekan någon form av behandling.
Ja, vem sade att det skulle gå lätt när det kan krångla.
Skrivet av Angela Müller den 29 november 2004 14:11 | Kommentarer (2) | Permalink
Femman
SOM VANLIGT SLÄNTANDES EFTER.....
1. Har vintern kommit än?
Japp, den har både kommit och gått. Just nu har vi snöfritt och plusgrader men det är bara några dagars sedan då det var mer eller mindre snökaos. I början på förra veckan hade vi 11 minus.
2. När börjar julen?
För oss börjar den 19/12 då vi reser till Barsilien för att slippa fira jul och få lite sol och karneval istället.
3. Säg tre roliga saker man kan göra med snö.
När barnen var små gjorde vi snölyktor som lyste upp i trädgården. En och annan snögubbe har väl också blivit under småbarnsåren. Att åka säsongens första tur med pulka i backen gick inte heller av för hackor!
4. Säg tre positiva saker med att skotta.
Det blir fint när man skottat färdigt - lite motion ger det också och massor av frisk luft.
5. Har du tänt första ljuset?
Nix, och det blir inget heller i vårt för närvarande "torftiga" hem. Vi ska inte ens ha den årligen återkommande glöggfesten för våra grannar och goda vänner av samma anledning. Orsaken är att hemmets härd ser ut som en byggarbetsplats och vi lär inte bli klara innan det är dags för avresa så några adventstakar eller annat julmys göre sig icke detta år.
Skrivet av Angela Müller den 29 november 2004 14:11 | Permalink
27 november 2004
Hundjogging
I DAG HAR WOFFEGUBBEN OCH JAG joggat med Boris! Hörnmosserundan blev det och han var jätteduktig. Lite förvånad över att han inte hann lukta på alla stolpar och grässtrån men accepterade och hängde på ;-)
I kväll är Anna och Oskar i stan med goda vänner, tror bestämt att dom skulle på någon Kinakrog, och hundarna har ägnat kvällen med Woffegubben och mig. Vi har slappat lite framför TV:n och nu har vi precis kommit innanför dörren efter sista promenaden för i dag-
Något som man måste uppskatta hos barn är att de inte går omkring och visar fotografier av sina föräldrar.
Skrivet av Angela Müller den 27 november 2004 23:11 | Permalink
26 november 2004
Dekadent och försoffad
JAPP, DET ÄR VÄL EN BRA beskrivning på hur jag känner mig i dag. Var ute och slarvade i går kväll, iddes inte simma i morse, är trött och grinig.
Jag har sagt det förr och det tål att sägas igen: Gamla kärringar ska sitta hemma och virka på kvällarna inte vara ute på lokal och slarva ;-)
Det var årsmöte med facket, snittar och några pilsner och sedan vidare ut på restaurang Krakow. God mat och ytterligare några pilsner och förstås trevligt sällskap.
Som tur är ska jag bara jobba halva dagen i dag eftersom Anna, Oskar och Puslingarna kommer med tåget från Den Kungliga Huvudstaden 12.12. Då tar vi bilen och åker hem.
Skrivet av Angela Müller den 26 november 2004 09:11 | Permalink
24 november 2004
Inte många knop i dag
HAR KÄNT MIG TRÖTT HELA DAGEN vilket kanske inte är så konstigt då jag inte kom i säng förrän 01.30 och hade svårt att somna. Det tog tid att komma ner i varv, tankarna for omkring och hindrade John Blund.
Jag har varit på gymet och kört ett minipass. Bara 15 minuter motion och 90 minuter styrka. Kände mig stressad så det var lika bra att åka hem.
Väl hemma har jag i alla fall målat väven bakom elementet och elementet en gång. Nu tvättar jag och väntar egentligen bara på att maskinen ska bli klar så jag får gå och sova. I morgon ska vi simma, vilket vi inte gjorde i morse då vi bägge var överens om att sova så länge som möjligt.
Woffegubben har påbörjat att dra ut tre lager gammal matta men ger upp nu för det sitter som berget och segheten från gårdagens marantonresa sitter givetvis i även hos honom. Den förste mattläggaren har inte sparat på limmet så det krävs nog en natts sömn till för att få kraft att orka dra ut eländet.
I morgon kväll bär det av med facket. Först årsmöte och sedan god mat och dryck på restaurang. Det innebär att inget vad gäller renorvering blir gjort och på fredag kommer "barnen" med hundkenneln så då är det helt andra saker som gäller.
Det oroar mig lite att vi inte hann bli färdiga med rummet innan för nu blir det problem med hur vi ska ordna på bästa sätt med sovplatser. Visserligen har vi ju gästrummet men där finns bara en enkelsäng och Anna och Oskar vill givetvis sova tillsammans. Kenneln tar jag gärna i min säng för jag tycker det är så mysigt att sova med vovvarna. Jaja, vi får ta en sak i sänder och hoppas att det ordnar sig på bästa sätt. Det ska under alla omständigheter bli mysigt att få träffa dem. Oskar har ju dessutom fyllt år (i går) så det får bli lite födelsekalas också för honom.
Om stenåldersbarnen hade lytt sina föräldrar, hade vi fortfarande levt i stenåldern.
Skrivet av Angela Müller den 24 november 2004 20:11 | Permalink
Kommentera mera!
JO, OM DET BARA GICK! Mitt script för kommentarer är fortfarande stängt på grund av alla förbaskade spamattacker. Jag hoppas att alla som vill komma i kontakt med mig på något sätt gör det via mail istället.
Skrivet av Angela Müller den 24 november 2004 13:11 | Permalink
Hemma igen
EFTER EN LÅNG RESA men tack och lov med bra väglag. Att broöverfaterna, den över till Köpenhamn och sedan över Lilla och Stora Bält, kan göra stora hål i plånboken med sina avgifter visste väl alla redan men nu tar dom banne mig priset! Långt över tusen kronor - bhaa!
Vi startade vid 08.30 och körde först Oma till Maasholm och sedan vidare till Flensburg där vi inhandlade lite smått och gott mest gott på flaskor och i burkar då förstås.
Resten av tiden har vi suttit i bilen och precis kommit innanför dörrposten.
Godnatt!
Skrivet av Angela Müller den 24 november 2004 00:11 | Permalink
22 november 2004
MÃ¥ndag
SÅ HAR VI DÅ äntligen fått besöka Opas grav. Han ligger i familjegrav med sina föräldrar på Europas största kyrkogård. Det var ett fantastiskt område byggt som en jättepark. Många stadsbor går här och promenerar. Tyvärr regnade det i dag vilket var synd för det var ett mycket vackert ställe och hade naturligtvis kommit än mer till sin rätt.
Steffanie och Anna - här kommer bild tills ni får chans att själva besöka graven.
Efter kyrkogården tog vi en stadsrundtur i Hamburg, kikade på juldekorationerna och en sväng nere i hamnen.
Ett annat måste när man är i Hamburg är naturligtvis att äta på Daniel Wischers fiskrestaurant. Det gjorde vi när vi var nöjda med rundturen. Och det smakade precis lika gott som det sig bör. Där inne har tiden stannat, allt är sig likt och dricka lagrad på fat får man inte överallt. Påminner starkt om Pommac i smaken fast lite godare förstås ;-)
På vägen hem var vi in till en stor livsmedelsbutik och handlade lite och väl hemma blev det kaffe. Nu sitter vi här och småpratar lite och har för avsikt att åka tidigt i morgon bitti så det blir nog ganska så tidig sänggång.
Lars skulle komma vägen förbi efter jobbet och krama oss adjö och Holger och Carola kunde tyvärr inte förja med till fiskrestauranten i dag så vi tog adjö per telefon.
Skrivet av Angela Müller den 22 november 2004 17:11 | Permalink
21 november 2004
Sprängande huvudvärk
VAKNADE JAG MED I DAG. Vet inte om det blev en alltför lång och ansträngande dag i går eller om jag fått i mig något olämpligt för toabesök mitt i natten tydde på det. Ingen bra sömn med andra ord som dock inte berodde på gästfriheten här hos Renate för den är mer än fullkomlig!
En mycket sparsam frukost med the och en macka fick jag i mig. En katastrof med tanke på det ljuvliga frukostbord Renate har i ordningsställt för oss. Men så kan det gå ibland.
Efter frukost åkte vi och tittade på Lars lägenhet som han precis fått och nu håller på att renovera. Där var jättefint, ljust och nästan färdigrenoverat. Där är jag övertygad om att han kommer att trivas. Det är egentligen helt otroligt med tanke på att han bara för ett kort tag sedan låg för döden. Så illa som han var däran så trodde ingen av oss att han faktiskt skulle överleva. Nu har han släppt på modersbanden, fått ett jobb och faktiskt ett liv. Han fullkomligt strålade av liv och man behövde inte känna till bakgrunden för att dra slutsatsen att han verkligen gillade livet nu. Roligt för oss alla - familj, nära släktingar och goda vänner.
Sedan körde vi vägen om Renates dagis, vi var ju där och tittade när det höll på att byggas så det var kul att få se byggnaden i färdigt skick. Hade jag kunnat hade jag gärna stannat kvar där och lekt. Det var verkligen mysigt och barnen som vistas där saknar verkligen inget.
Väl hemma igen hade Renate bjudit in Holger och Carola och så Lars då förstås, Det blev fika med ljuvliga bakverk - phew…jag kommer att rulla fram efter denna helg. Det blev en trevlig stund med nästan hela familjen samlad, bara Opa saknades. Honom ska vi besöka i morgon. Tanken var att vi skulle gjort det i dag men just i dag är det gravsmyckardag och blev bestämt avrådda då man inte kan ta sig fram för alla bilen. Sådan är storstaden. Oma orkar givetvis inte gå så långt annars kunde man ju ha åkt kommunalt men nu tar vi det i morgon istället.
Nu har vi precis avnjutit en middag som inte gick av för hackor! Renate hade gjort både kött och fisk och jag förstod på köttätarna att dom njöt minst lika mycket som jag gjorde av fisken som var helt underbar. Woffegubben undrade försynt om vi inte skulle köpa klippkort för överfart Malmö/Köpenhamn så vi kunde komma lite oftare :-)
När jag kopplade upp mig efter besöket på dagiset upptäckte jag att jag åter fått långt mer 300 spam mot gästboken. Alla till extrema porrlänkar - fyfan. Ett mail bekräftade åter att webhotellet stängt scriptet då spamara höll på att spränga servern i luften IGEN!
Det är INTE kul att rensa bort så många spam via uppkoppling via gsm-telefon.
Shit!
Skrivet av Angela Müller den 21 november 2004 19:11 | Permalink
MÃ¥nga timmar senare
UPPSTIGNING 04.00 eller ja, det var i alla fall då klockan ringde men den hann nog bli tio över innan jag masade mig ur den goa sängvärmen.
Efter snabb frukost och packning av bil så var vi på väg 05.20. Raka spåret ner till Malmö med delvis besvärligt väglag. Jag körde och Woffegubben sov lite till och från.
I Malmö tankade vi bara och fikade lite innan vi begav oss ut på bron över till Köpenhamn.
Vi bytte plats i Malmö så jag slappade lite resten av körsträckan. Efter 6 _ timma var vi framme i Flensburg där vi letade upp Bauhaus för att köpa snigelgift för en fd arbetskamrat. Vi kikade bara in en kortis i en livsmedelsaffär också för att köpa lite fika att avnjutas hos Oma.
Oma ja, hon har ju haft upprepade behandlingar mot cancern sedan vi sågs sist och jag fick nästan en chock. Så liten och mager hon blivit. Håret har försvunnit så nu får hon bära peruk. Det är i alla fall roligt att hon orkar åka med oss till Hamburg vilket vi gjorde efter fikat. Det är 15 mil mellan Maasholm och Hamburg så det blev åter sittande i bilen en god stund.
Vi hade nog tänkt att vi skulle åka direkt till Renate och ta det lite lugnt på kvällen men det tyckte inte faster Inge och farbror Horst så resan gick till dem. Där blev det ytterligare fika och sedemera kvällsmat. Som alltid hade vi en några trevliga timmar i deras sällskap och fick avnjuta både god och fika och ett ljuvligt kvällsmål. Trötta och nöjda var vi och när vi vid 23-tiden åkte �hem� till Renate var det inte utan att sängen lockade.
Vi umgicks bara en kort stund innan vi alla gick till sängs. Klockan var då närmare 01.30 så man kan lugnt säga att det blev en lång dags färd mot natt.
Skrivet av Angela Müller den 21 november 2004 01:11 | Permalink
18 november 2004
Att stryka shorts
I NOVEMBER KÄNNS EN ANING KONSTIGT men jag har i alla fall gjort det nu en stund i kväll. Tanken slog mig att det nu bara är en månad kvar till avresa och allt som ska göras kan ju knappast vänta till sista veckan.
Det är kallt ute, snön är nästan borta men nu har det frusit på så det är halt som attan. Jag hoppas innerligt att väglaget inte blir sämre mellan lördagmorgon och sen måndagkväll då vi befinner oss på resa till och från Tyskland. Skulle bli ett rent elände med dåligt väglag och krypkörning. Den tiden har vi inte för denna korta resa. Den som lever får se som säkert någon klok skulle svarat.
Dagen har varit lugn på jobbet och nästan lite långtråkig. Jag var så himla trött när vi åkte hem så jag trodde inte jag skulle kunna hålla mig uppe i kväll. Men vår tapetexpert ska komma förbi så jag får hålla mig vaken med lite strykning och annat roligt som hör hemmets härd till. Jag har även sorterat lite ren tvätt och faktiskt packat det mesta inför helgresan.
Lilla Monsterbarnet ringde och var lite pratsjuk så där gick också några minuter. Hon jobbar ikväll med sin vaktmästartjänst.
Simningen går fortfarande tungt, ben och armar är inga problem men lungorna hänger inte med. Jag hostar och det piper i rören så ingen kan undgå att höra att jag är närvarande. Nu blir det ju avbrott igen måndag och tisdag nästa vecka från all slags motion men det kanske bara är bra. Jag hade en förflugen tanke i morse att jag skulle jogga min "sjuochenhalva" på hemvägen och släpade alltså med kläder och skor för ändamålet. Men blev bestämt avrådd med tanke på hur lungorna låter vid ansträngning. Jäkla förkylning att ta tid på sig!
Nåväl, även om jag nu hade varit i bättre tillstånd vad gäller lungorna så hade jag nog inte joggat hem i dag i alla fall med den kyla som nu kommit oss tillhanda.I morse var det plusgrader och en aning lite regn. Möjligtvis kunde man promenerat lite raskt men det bidde inget av något.
Man är precis så vacker som man låtsas vara.
Skrivet av Angela Müller den 18 november 2004 20:11 | Permalink
17 november 2004
Kung Bore på besök
I EFTERMIDDAGS KOM VINTERN. Jag upptäckte det när jag var på gymet efter jobbet då det kom in människor med snö på jackorna.
Det gick inget vidare i dag vad gäller gymet. Körde visserligen 70 minuter styrka varav 10 på roddmaskinen för att värma upp men motionsdelen kändes trög.
Jag ställde mig på trappmaskinen och detta djävulens verk brukar inte lämna pulsen oberörd. Men jag lyckades bara inte i dag. En enda minut höll mig på rekommenderad puls och resten av de 34 minuterna låg jag strax över hundra. Mycket märkligt för jag tyckte nog att jag kämpade på som jag brukar och det kändes lika svettigt men icke ändå. Av den anledningen och den tilltagande snöyran utanför fönstret fick mig att ge upp efter bara 35 minuter på trappmaskinen.
När jag röjt bilen från snö så körde jag hemåt och upptäckte när jag kom till vägen mellan Stenkullen och Gråbo att jag körde lagligt på denna 70-sträcka. Det är nog premiär :-) Det har varit 90 där ända tills cyckelbanan stod klar för några år sedan då sänktes farten till 70. Nåja, någon gång ska väl vara den första. Jag var inte ensam om att ta mig fram i krypfart kan jag intyga.
Vi smet i väg en stund under förmiddagen för att byta den felaktiga tapetrullen så nu är det frid i lägret igen och jag har förlåtit mig själv. Men igår kväll var jag gramse på mig.
I morgon kväll kommer "vår" expert och tittar på det underarbete vi gjort och kanske kan vi göra upp någon plan på när han tror sig ha tid att komma. Till helgen drar vi till Tyskland, vi åker tidig lördagmorgon och stannar till måndag. Men jag lämnar gärna en nyckel till honom om det är så att han får möjlighet att komma någon av de dagarna.
Annars har det varit en bra dag. Första mötet med vår nya chef i den nya organisationen har gått av stapeln. Det var ett bra möte och jag ser fram emot den nya ordningen. Den 1/12 ska det börja gälla. En kickoff lurar i vassen vi fick dock inga besked om när och var.
Jag har så enkel smak. Jag vill bara ha det bästa av allt.
Skrivet av Angela Müller den 17 november 2004 20:11 | Kommentarer (2) | Permalink
16 november 2004
En himla tur
I DAG TOG VI VÄGEN OM Svenska Hem, som ligger på vägen ut mot Västra Frölunda, för att hämta lite delar till våra sängar.
När vi ändå var i farten så svängde vi på K Rauta för att köpa en rulle skyddspapp till golven i övriga huset. Vad springer jag på där om inte "våra" tapeter!? Kastade mig på mobilen och ringde Lerums färghus för att avbeställa de tapeter vi skulle få vänta till vecka 49 på. I bland har man tur! Det var nämligen inte alls meningen att vi skulle åka till K Rauta för golvpappen utan Bauhaus men när vi ändå var i närheten så resonerade vi som så att nog tusan måste dom ha papp också (så slapp vi åka till andra ändan av stan).
Nu är vi lyckliga ägare till 6 rullar "bajsbruna" tapetrullar som så småningom ska hänga på väggarna i mitt arbetsrum samt en rulle skyddspapp. Och just nu så upptäckte vi att fått 5 rullar med samma batchnummer och en sjätte med ett helt annat. Tjusigt! Bara till att åka tillbaka då :-( Nåja, det är mitt eget fel jag kollade men på fel siffror.
Jag har haft mer besvär med mig själv än med någon annan människa jag någonsin träffat.
Skrivet av Angela Müller den 16 november 2004 20:11 | Permalink
15 november 2004
PÃ¥ G igen
I MORSE SIMMADE jag igen efter nästan två veckors uppehåll. Det blev 800 meter och jag kan väl inte skryta med något resultat precis. Befann mig inom rekommenderad puls, som är 115-140, endast 9 minuter av 25.
I kväll har jag varit på gymet, också det med ett uppehåll på två veckor på grund av hosta och huvudvärk. Det gick bättre än jag hade trott. Har haft ångest till och från hela dagen för detta då jag trodde jag "tappat" allt jag kämpat mig till genom svett och tårar. Men som sagt jag började med en timma i trappmaskinen och det gick över förväntan. Sedan lite styrka och sist 20 minuter i crosstrainern där jag till och med var upp och nosade på en puls som hamnade strax under 140. Så jag ska väl inte klaga utan bara kämpa på så gott det går. Det blir ingen bra månad om man jämför med september och oktober men det är klart att man inte kan vara "borta" två veckor från all motionsträning och ändå uppnå ett bra resultat. Nej, det viktigaste i dag var att gick skapligt att komma i gång igen vilket jag inte hade trott.
Det har för övrigt varit en mycket bra dag. Ganska lugnt på jobbet och en och annan trevlig händelse har varit mig förunnad denna dag.
Den enda smolken i bägaren var att jag fick ett samtal från den tapetaffär vi var i lördags och beställde hem tapeter i från. Ett samtal som berättade att vi inte kan få våra tapeter förrän vecka 49. Shit, tänkte jag men sade givetvis inte i telefon (någon slags uppfostran har man väl ändå). Men vi kunde ju komma förbi och välja ut några andra om vi ville. Nej, det ville vi inte....usch och fy inte gå igenom detta drama igen!
Nej, vi får vackert vänta.
Woffegubben har ringt till "vår" bytaxi och beställt resa både till Landvetter den 19/12 och hämtning 4/1 för återresa till Gråbo. Nu börjar det nästan kännas som verklighet att vi snart är på väg till Brasilien - weee!
Nu ska jag ge mig ut till bokhandeln endera dagen och köpa en portigisisk parlör - det behöver man för det pratas nästan ingen engelska alls. Och, ska jag vara ärlig så är vi inga hejare på portigisiska ;-)
Jo, det var så sant. Jag målade taket i går kväll och det hanns med varm blåbärspaj med vanliljsås och glass i soffan också. Och i dag är det total stilje var gäller renoveringsprojektet...såvida jag inte tar mig i kragen och målar elementet men det undrar jag.
Den sexuella friheten har blivit en ny form av puritanism, en mekanistisk inställning till sex som leder till alienation, ensamhetskänsla och depersonalisering. Eller på ren svenska:
Mycket sex men inget kul.
Skrivet av Angela Müller den 15 november 2004 21:11 | Kommentarer (2) | Permalink
Kan man komma
DRAGANDES MED Söndagsfemman på måndag?
Jag gör det i alla fall ;-)
1. Vilken artist/grupp har du flest skivor av i din skivsamling?
Utan tvekan Cornelis Vreeswijk i tät kamp med Tina Turner och Bruce Springsteen.
2. Vilken författare har du flest böcker av i din bokhylla?
Oj, det är svårt att säga....kanske är det John Updike och Haren-böckerna eller möjligen Marika Cobbolt-Hjörne?
3. Vilken typ av film har du mest av i din DVD/videosamling?
Drama.
4. Vilken typ av foton har du mest av i ditt fotoalbum?
Stora Monsterbarnet och Lilla Monsterbarnet och därefter kommer nog bilder från våra resor.
5. Vilken sorts publikation finns det mest av i din pappersinsamling?
GP.
Skrivet av Angela Müller den 15 november 2004 14:11 | Kommentarer (4) | Permalink
14 november 2004
Å vi kämpar på
NU ÄR VÄGGARNA KALA - alla tapetlager borta. Jag har även slipat lite lätt för att få bort all små "fnasor" som ju blir när man river ner gamla tapeter. Woffegubben har slipat över taket och just nu spacklar han igen lite hål som finns både här och var. Min förhoppning är att hinna måla taket i dag men vi får se vad ryggen säger om det, för det är utan tvekan kämpigt för den senare med allt klättrande upp och ner samt att jobba så länge i obekväm ställning.
Tänkte väl att vi även skulle hinna med en liten stund i soffan med blåbärspaj med vaniljsås och glass, det är ju ändå Fars dag. Inte för att han är min pappa men flickorna ringde så jag blev påmind att det faktiskt var Fars dag i dag.
I kärlek blir allting lätt, även det som förståndet trott vara alldeles för tungt.
Skrivet av Angela Müller den 14 november 2004 18:11 | Permalink
Trodde jag alltså
JO, VÅR EXPERT TITTADE IN i onsdags för att beskåda det rum vi vill att han ska bredspackla samt tapetsera. Jag hade ju redan förra söndagen lyckats få ner den gamla tapeten och trodde att det skulle räcka.
Trodde jag alltså...nej, nu fick vi veta att dom andra fyra lagren med tapeter också måste ner annars löser spacklet upp lagren och ja, då kan man ju inse vad som händer.
Men anlitar men en expert får man räkna med en del bakslag :-) Vi fick värdefulla tips om hur vi enklast skulle få ner de återstående lagren med gammal tapet. Vatten. Jo, det är sant.. Jag har nu ägnat kvällen åt att strila på med vattenlager efter vattenlager och sedan skrapar man allt eftersom det blött "igenom". Både Woffegubben och jag har slitit hela denna lördagskväll och har nu fått näst intill tre av fyra väggar klara. Resten tar vi imorgon, eller rättare sagt lite senare i dag.
På dagen, i dag, var vi ute för fjärde gången för att titta på tapeter. Det är så himla svårt att bestämma sig. Det finns massor av snygga tapeter men det ska ju göra sig i just det rummet också. Vi ska ju, som väl är alla bekant vid detta laget, ha bokparkett och möblemanget kommer att gå i björk/vitt så det gäller att hitta något som matchar till dessa bägge ljusa träslag som sedemera mörknar någon eller några nyanser. Men, i dag slog vi till. Vi var på hemmaplan (Stenkullens industriområde) och fick proffsig hjälp av en tjej som rådde oss. 6 rullar "bajsbrun" tapet med struktur á 400:-/rullen. Finns att hämta på onsdag i nästa vecka. Det är en fin kvalitetstapet som förmodligen kommer att hålla länge både vad gäller modernitet och kvalitet.
När det var avklarat så åkte vi till Alingsås för att handla mat och när vi skulle åka hem efter inköpsronden på ICA blev Woffegubben fikasugen så vi svängde in till Alingsås centrum och gick på café Storken. Där smörjde vi kråset innan avfärd hem. Alingsås vimlar av mysiga caféer och det var länge sedan sist vi tog oss tid för en fika på något av dem. Men i dag blev det alltså.
Ja, efter det har vi alltså jobbat och gnidit bort gamla tapeter och bara suttit en liten stund i soffan för att äta och vila innan vi nu ska hoppa i säng.
En fin sak med att vara man är att du inte behöver kyssa någon som inte har rakat sig på tre dagar.
Skrivet av Angela Müller den 14 november 2004 01:11 | Permalink
11 november 2004
Konsert
IDAG HAR JAG JOBBAT IGEN och det har gått ganska bra. Lite försiktig har jag varit och inga häftiga rörelser så det har gått bra. Huvudvärken ligger i bakgrunden men är inte tillnärmelsevis på långa vägar så häftig som den var måndag-onsdag.
Konserten i kväll var helt underbar. Medryckande och väldigt melodiska stycken. Man undrar hur länge Neeme Järvi ska orka dirigera men han verkar fortfarande pigg som en 25-åring. Vi applåderade oss till två extranummer vilket inte hör till vanligheten, dels en av pianisten Alexander Markovitj och dels en med Göteborgs symfoniker och Neeme Järvi. En fin kväll.
Vi åt som vanligt en god middag innan och Woffegubben agerade, också som vanligt, färdtjänst så vi blev hämtade utanför konserthusets dörr. Mer lyx än så kan man väl knappast begära helt vanlig torsdag.
I bilen hem berättade jag för Woffegubben att David var där med sin fru och Mats Härd var där med sin fru och Kerstin var där med sin man. Då sade Anders, och jag var där med din fru ;-)
Det är synd att Woffegubbens tinnitus, eller hur det nu stavas, hindrar honom från upplevelser likt denna.
Vänlighet och kärlek är smittsammare än någon sjukdom.
Skrivet av Angela Müller den 11 november 2004 22:11 | Kommentarer (2) | Permalink
10 november 2004
Jodå
JAG HAR ALLT VARIT HEMMA från jobbet i dag också. När klockan ringde 06.00 hade jag sådan huvudvärk att jag kunde mördat. Steg upp och tog en tablett, lade mig igen och lyckades faktiskt somna en stund för att bara vakna senare med lika ont.
Dock har jag ju redan konstaterat att det är bättre att vara uppe än att ligga. Så jag gick upp och smällde i mig ytterligare tabletter och åt sedemera lite mat och se på tusan. Här gör jag samma erfarenhet som i går, Det blir relativt bra bara man inte ligger och framför allt inte sover. Så minimalt med sömn och sängläge så fixar det sig ;-)
I morgon tänker jag försöka att ta mig till jobbet så får vi se om min teori stämmer. Frågan är bara hur jag ska bli av med den värsta värken innan avgång. Jag får väl stiga upp en timme tidigare och kurera mig så gott jag kan. För så långt vet jag att stiga upp, som i morse med den värken, och åka till jobbet är otänkbart. Ja på något sätt löser jag det.
Jag kan inte påstå att jag har gjort många knop i dag mer än att ha ändrat lite i min tänkta möblering i arbetsrummet. Jag byter ut TV-bänken och byrån mot ett sideboard istället. Och anledningen till det är att jag vinner plats. Det blir precis på millimetern med den först tänkta lösningen med TV-bänk och en byrå. Med sideboardet får jag både byrå och plats för TV och musikanläggning. Så jag får väl känna mig lite nöjd med dagen i alla fall även om det känns torftigt att gå här hemma när man kunde varit på jobbet.
Det är bättre att leva i fattigdom än att dö rik.
Skrivet av Angela Müller den 10 november 2004 17:11 | Permalink
9 november 2004
Helvetet blir aldrig fullt
MIN FÖRSTA SJUKDAG har förlupit mestadels i sängen men huvudvärken blir tyvärr sämre när man ligger ner så det optimala är att sitta upp och blunda. Med sprängande huvudvärk blir man inte direkt sugen på att läsa eller se på TV. Det har med andra ord varit en lååång dag.
Under sen eftermiddag tyckte jag mig ana en liten förbättring i huvudvärken som sitter som en smäck i pannbenet. Jag har åter ägnat mig lite åt möbetittande och känner att det blir inte riktigt bra hur jag än gör. Eftersom jag måste ha två arbetsplatser så blir det svårt att samtidigt göra rummet lite mysigt. Nåja, nu tror jag mig ha hittat det bästa alternativet.
Rummet är 4 meter långt och 3 meter brett (nästan, 294 för att vara exakt).
Ena väggen, 4-metaren, kommer att innehålla två hyllor av namnet Magiker. En på varje sida om bäddsoffan Nilsby.
Den ena av korta väggarna, 294:an går inte att utnyttja fullt ut eftersom dörren öppnas inåt men jag har ändå tänkt mig att få datorarbetsplatsen Mikael. Förmodligen kommer inte min 20-tumsskärm att få plats i det lilla utrymmet men då får jag helt enkelt skaffa mig en mindre.
På den andra 4-metersväggen som störs lite av dörren och allså egenligen bara är möblerbar på 3,20 meter så har jag planerat att få in en Magiker TV-bänk. Där ska TV:n stå såklart men även musikanläggningen. Därefter en Magiker byrå dock inte svarta lådor som bilden visar utan vita. Jag behöver lite lådor till småkrafs som är svårt att sätta i hyllorna. Till sist ett skrivbord bestående av en bordsskiva samt ben dock inte röda som på denna bild utan mina ska gå i grått. Fördelen med dem är att det går att justera höjden och det ska bli en syarbetsplats så då är det ett måste.
Den sista väggen innehåller fönster så där blir det inget. Det är jobbigt att ha möbler framför fönster, tycker jag, när man ska putsa och vattna blommorna.
Ja, nu är det värsta gjort, alltså att hitta rätt möbler, och nu börjar jag nästan längta lite. Att sitta som jag gör nu, i gästrummet, med datorn är ingen höjdare. Skärmen står på skrivbordet och detsamma gör tangentbordet så jag får ont i nacken av sitta fel. Saken är den att det finns ju redan en dator här och därför är också den utdragbara tangentbordsskivan upptagen eftersom det är Woffegubbens datorplats. men det blir att lida pin ett tag innan allt är färdigt.
Det har tagit mig mycket kraft och tid att komma fram till denna inredning och vi har verkligen snurrat rumt på vartenda ett möbelhus i och omkring Göteborg. För att inte tala om den ångest kostnaderna för allt detta skapar - det blir minst ett jättehål i börsen. (Jag har i dagarna dessutom betalat vår resa till Brasilien så nu gäller det att trolla.) Jag hoppas att det blir bra men det kan man ju aldrig veta förrän prylarna står på plats. Fördelen med Ikeas möbler är utan tvekan priset och att man kan sitta hemma i lugn och ro och planera med katalog och deras hemsida.
Jag har inte bestämt om jag ska vara hemma i morgon också. Jag har fortfarande huvudvärk om än inte lika kraftig men jag väntar med beslut tills i morgon bitti. Kanske kan jag sova bort resten av eländet ;-)
Jisses vad det ställer till det här med att vara sjuk. På torsdag ska Anders, arbetskollegan, och jag, gå på konsert igen. Vi brukar ta 2-3 konserttillfällen under hösten och vi har redan fixat biljetterna så jag hoppas innerligt att inte huvudvärken sitter som berget så vi inte kan gå.
Programmet på torsdag med Göteborgs symfoniker blir följande:
Bo Nilsson - Arctic air ffg
Scharwenka - Pianokonsert nr 4 ffg
Tjajkovskij - Symfoni nr 2, "Den lillryska"
Dirigent: Neeme Järvi
Solist: Alexander Markovitj, piano
Ja, den som lever får se!
Allt ont har som bekant två rötter - pengar och bristen på pengar.
Skrivet av Angela Müller den 9 november 2004 21:11 | Permalink
8 november 2004
Stackars lilla mig!
JAG SOM TRODDE JAG var på bättringsvägen igen. I går röjde vi i trädgården inför vintern och på kvällen röjde jag ner varje gnutta tapet i mitt arbetsrum. Japp, tänkte jag nu blir det sim och gym som sig bör.
Tänkte ja, men så blev det inte! Jag vaknade med en huvudvärk, som jag ska bespara alla eventuella läsare beskrivning av, och den har suttit i hela försbaskade dagen. Fattar inte detta. Både snor och hosta har annars lugnat ner sig. Vad är nu på G?
Det blev inget sim och inget gym heller för den delen. Jag har försökt koncentrera mig med lite tittande i möbelkataloger nu i kväll för att se vad jag ska ha för möbler i mitt arbetsrum när det blir färdigrenorverat. Men jag får ge upp nu. Trots att jag tagit huvudvärkstabletter så envisas den förbaskade värken med att stanna kvar. Blää!
Är det samma visa i morgon stannar jag hemma från jobbet och då tror jag mina arbetskamrater svimmar. Det har inte hänt förut. Men då är det säkert någon kloktok som säger att någon gång måste bli den första!
Allt här i världen är en framtida antikvitet.
Skrivet av Angela Müller den 8 november 2004 19:11 | Kommentarer (2) | Permalink
7 november 2004
Otroligt!
BANNE MIG FICK jag Woffegubben att ta ner alla lister och kontaktet. Jag började så riva ner tapeterna och tänkte, med sovrummet i färskt minne, att här har jag att göra i flera veckor....
Icke sa Nicke nu är tapeterna borta och ryggen gnäller visserligen efter allt hoppande upp och ner från arbetsbänken men Who cares! Det gick över förväntan lätt trots att det var en strukturtapet som dessutom var övermålad i flera omgångar. Ja, jag ska då inte gnälla över det :-)
En attans bra söndag har det visat sig bli av just denna!
Tyvärr visade det sig att "vår" skicklige målare är upptagen ett bra tag framöver och kan inte komma till oss på ett par veckor. Nåja, jag är inte förvånad så duktig som han är.
Å andra sidan finns det att göra ännu ett tag ... måla tak, element och lister så vi ska nog kunna roa oss tills dess han har tid.
Vi har ju faktiskt inte valt ut och köpt några tapeter heller ännu så nog finns det sysselsättning.
Ingenting är så lätt att det inte kan bli svårt om det görs motvilligt.
Skrivet av Angela Müller den 7 november 2004 20:11 | Permalink
Nu kan han komma
KUNG BORE alltså. För nu har vi höströjt trädgården, ställt in trädgårdsmöblerna från framsidan och likaså ljugarbänk och fågelbadet.
Alla sommarkrukor är borta och gräset är klippt för sista gången detta år. Vet förresten inte om jag någonsin klippt i november förut?
Hyllan är såld. Det visade sig att grannen min ville ha den och för det priset så slog hon till. Vi stod och småpratade lite över staketet, eller rättare sagt emellan sista brädan och huset, och det visade sig att hon gärna ville köpa hyllan men trodde att jag ville ha många mer pengar för den. Ja, där ser man vad en dag i trädgården kan ge :-) Nu slipper jag annonsera bara det är ett litet elände med alla som ringer och vill "prata".
Får se om Woffegubben har några krafter kvar för den stundande renorveringen när han kommer in efter trädgårdsarbetet. Listerna, golv- och tak, ska rivas ut och sedan är det så dags att påbörja tapetrivningen.
Vi ska även göra ett försök att få tag i "vår" skickliga målare (som hjälpte oss sist) och se om han har tid över för bredspackling och sedemera tapetuppsättning åt oss. Jag hoppas det!
Det blev ett mindre drama i går när vi hade flyttat in min dator i gästrummet och innan vi fick det att fungera med ISDN-linan. Till slut fick vi i alla fall kläm på det och jag kom "online" igen.
Amatörer gör det de kan, dilettanter det de inte kan.
Skrivet av Angela Müller den 7 november 2004 15:11 | Permalink
6 november 2004
Nu börjar det eka
MITT ARBETSRUM är nu tömt med undatag för datorn, tv:n samt skrivare och musikanläggning som blir nästa steg. Vi har dock fotat den med en del prylar på plats för att ha med i annonsen som jag ska sätta in i Världens bästa tidning och på Världens bästa anonnssajt ;-)) Den annonsen kommer under nästa vecka. Tusingen är väl inte för mycket begärt? Eller?
När hyllan sedan är isärskruvad börjar det tunga jobbet med att ta bort alla golv- och taklister, skrapa tapeter och dra ut det gamla golvet. Därpå kommer måla tak, tapetsera och lägga in parkettgolv.....Lätt som en plätt ;-)
Skrivet av Angela Müller den 6 november 2004 15:11 | Permalink
Bus eller godis
ATT TÖMMA ETT STORT RUM tar sin tid, kan jag nu konstatera. Jag höll på ända fram till sena nattatimmen i går och blev väl nästan klar.
Problemet är att man hittar all sina gamla, påbörjade men inte avslutade, projekt och det är ju så kul att filosofera kring dessa en stund. För att inte tala om alla små anteckningar men plitat ner i ett eller annat ögonblick. Jag hittade en riktig raring från april 1991:
Innan jag kom in i datorernas underbara värld trodde jag att generisk, logisk och fysisk hade med kärlek att göra.
När jag sade upp mig som hemmafru 1987 efter 14 år hemma med barnen hade vi ett kollegieblock där vi konverserade med varandra. Anledningen till det var att jag först bara jobbade kvällar och Woffegubben blandat med dag och kväll och natt. Det hände med andra ord att jag lämnade hemmets härd innan barn och make kom hem. Vi läste engelska på kvällstid dessutom, både Woffegubben och jag, så det hände att barnen var ensamma någon kväll i veckan.
En komihåglapp skriven till Lilla Monsterbarnet från tidigt 90-tal var som följer:
Anna
Inga kamrater med hem i dag! Glöm inte se till så dina kläder är rena.
Din middag står i kylen - vit plastlåda som du värmer i micron.
Gör din läxa och börja städa i ditt rum - så du hinner få det klart tills Opa och Oma kommer. Nu menar jag att du ska städa riktigt ordentligt - under sängen, i fönsterkarmen i och på sekretären + byrån och glöm inte att det behöver dammas, ditt sängbord ser för jäkligt ut - med andra ord - en ordentlig städning och ingen kattvätt!
Mor
PS. Håll tummarna för oss - vi har prov i kväll på engelskan. DS
När Stora Monsterbarnet stog studenten i juni 1992 var hennes Oma och Opa här och firade med oss. Som brukligt är så försvann ju Studentskan under kvällens lopp för att fira på egen hand med andra nybakade dito. Dagen efter den stora festen var det bestämt att vi skulle åka hela familjen till Tjörn för att avnjuta middag på restaurang. När vi kommer upp på morgonen möts vi av följande lilla lapp från firarobjektet:
Kära Mor & Far
Vi har festat litegrann och jag kom hem rätt sent. Eller tidigt.....Beror på hur man ser på saken......
Jag följer helst inte med till Tjörn....det bev lite möcke öl....
Men man tar ju bara studenten en gång.
Godnatt el. om man så vill God Morgon
Steffanie
Jag kan nog inte skiljas från detta block nu heller ;-)
Under tiden jag höll på att röja i går kväll ringde min käre bror (det händer inte så ofta) Leif och meddelade att vår far ligger på Mölndals Lassarett. Han har förmodligen en inre blödning så han hade fått åka in akut i onsdags. Jag fick lite panik för i det skick jag nu befinner mig med hosta och snor så kan jag ju knappast besöka honom. Men jag fick telefonnummer av Leif så jag kunde ringa till farsgubben i alla fall. Han verkade lite snurrig och tyckte enligt egen utsago att han legat inne en vecka nu. Men han var så alert i alla fall så han undrade hur det var med barnen och jag avgav sålunda en liten lägesrapport så han verkade nöjd över samtalet.
Dom har honom under uppsikt och det känns ju bra. Under nästa vecka kommer dom att gå in från två håll och se om dom kan hitta var det läcker. Min andra brors dotter jobbar på just den avdelningen så han kände sig ganska trygg över det faktum att hon fanns där hos honom.
Skrivet av Angela Müller den 6 november 2004 13:11 | Permalink
5 november 2004
Ännu en snorig dag
SKA DET ALDRIG SLUTA? Jag hostar som en storrökare och näsan rinner som en fors! I dag var jag till och med hemma från jobbet. Det var ju ändå bara halvdag och det kunde jag lika gärna sköta hemifrån, jobbet alltså.
Simning har jag hoppat över, gymet har jag inte varit på och joggat har jag heller inte gjort men inte tusan blir jag bättre. Snacka om dunderbasilusker!
Nåväl, nu har klockan passerat tolv och jag har slutat arbeta så jag ska ta mig i kragen och åtminstone börja tömma mitt arbetsrum. Får se hur mycket jag orkar för det tar på krafterna vid minsta ansträngning. Hur kunde det bli så här?
Fasligt var världen är egoistisk. Alla tänker bara på sig. Det är bara jag som tänker på mig.
Skrivet av Angela Müller den 5 november 2004 12:11 | Permalink
3 november 2004
Inget gym i dag
INGEN JOGGING I GÅR, INGET GYM I DAG. Jag känner mig fortfarande inte kry nog för att klara kraftansträngningar. Lika bra att konstatera även om det känns motigt. Jag simmade i morse men inte lika långt som jag brukar, nöjde mig med kilometern. Efter det stretchade jag lääännge och väl.
På jobbet såg det bra ut ända fram till sista timmarna nu på eftermiddagen. Då körde det ihop sig lite men vi kom ändå i väg någorlunda i tid.
Vi har precis sålt vår gamla TV-möbel på annons och köparen kom för att hämta den strax efter vi anlände hem. Skönt att bli av med den och nu blir det plats över för alla de kartonger jag ännu inte packat från mitt arbetsrum som ska renoveras (vilket år som helst). Det är ingen fart på varken mig eller Woffegubben - förstår inte vad som hänt. I allrummet ligger parketten och tar plats så det vore kanske inte dumt att få komma igång men som sagt det är trögt. Just för tillfället kan vi utan tvekan skylle på den influensa vi råkat ut för men det har å andra sidan gått veckor dessförinnan som inget blivit gjort så det gills nog inte. Jag bävar bara jag tittar in i rummet och fattar inte hur jag ska lyckas tömma det någonsin.....
Nu är det dock slutgnällt för i dag. Tror att det blir sängen rätt så tidigt och förhoppningsvis ska jag vara fit for fight åtminstone till fredag så jag inte missar ett träningstillfälle till. Men vi är inte där ännu så det är bara att invänta och se.
Det är obegripligt att folk flinar utan orsak när det finns så många anledningar.
Skrivet av Angela Müller den 3 november 2004 19:11 | Permalink
2 november 2004
Smittad
INTE BARA AV SPAMIDIOTER utan en del förkylningsvirus, eller vad det nu heter, tycks ha slagit läger hos mig. Därför blev det ingen joggingtur i dag. I eftermiddags fick jag nog en släng av lätt feber för jag blev så himla varm. Visserligen har det rasat in massor av spam mot kommentarerna även i dag så det skulle kunna vara ren och skär ilska också :-)
Jag tog i alla fall beslut att hoppa joggingrundan och istället åka hem för att försöka kurera mig och kommentarerna. För visst hade det ramlat in fyra nya under tiden jag lämnade arbetsplatsen för att ta mig till hemmets härd.
Det hjälper inte hur mycket jag matar in i blacklisten så nog tusan kommer det nytt hela tiden. Har aldrig varit med om dess like förut. I bland undrar jag om det bara är jag som råkar ut för detta?
Att leva är så häpnadsväckande att det lämnar mycket litet utrymme till andra sysselsättningar.
Skrivet av Angela Müller den 2 november 2004 18:11 | Permalink
1 november 2004
MÃ¥ dom brinna i helvetet
SPAMSÄNDARNA ALLTSÅ! Ny attack i eftermiddags. Det hjälper tydligen inte vad jag gör! Jag gissar att under natten kommer Webhotellet att stänga scriptet, som tillåter kommentarer, igen men det är väl bara att inse.
Kanske dags att ge upp! Sluta skriva dagbok på nätet.....
Jag har varit på gymet och det kändes helt OK. Mindre OK var att komma hem och upptäcka att det kommit massor av spam till kommentarerna men nu är dom borta för tillfället. Undrar just hur länge det varar?
Livets väv är densamma, vara sig men nöter ut den skrattande eller gråtande.
Skrivet av Angela Müller den 1 november 2004 20:11 | Permalink