« Arbetslägerhelg | Huvudsidan | Inte som jag trodde »
25 april 2006
Vet just inte
OM DET FINNS NÅGON MENING med att skriva i dag heller? Jag har hektiska dagar på jobbet så att det räcker och blir över men det har väl dom flesta så ingen lär frivilligt ta över. Så mycket fritid blir det inte av tidigare nämnda skäl. Jag borde ta mig tid till trädgården för där börjar det hända saker kan jag berätta men det finns varken tid eller energi till det. Vi borde hämta ut husvagnen från vinterförvaringen men det blir inte förrän på torsdagkväll.
Jag pallrade mig i alla fulla fall iväg till gymmet i går efter jobbet och då var klockstollen redan över 18 när jag hamnade där. Körde 20 minuter uppvärmning och 65 minuter styrka. Woffe bytte till sommardäck under tiden.
I dag sade jag till mig själv i sträng ton att nu borde du gå iväg i tid från jobbet och promenera en bit. Så blev det också och jag gick lite över milen innan Woffe hann i fatt mig. Det resulterade i 18396 steg... Men dom behövs mer än väl kan jag betätta då söndagens hemfärd från Den Kungliga Huvudstaden inte gav särskilt många steg ;-)
I kväll har jag matat in månadens räkningar och kom just på att vi måste hinna deklarera innan fredag eftersom dessa ska lämnas in nästa helg och då är vi inte hemmavid. Samma drama varje år - är det inte märkligt?! Blanketterna har legat på köksbänken länge men inte tusan har dessa blivit ifyllda! Nää, det är ju lång tid kvar. Och Woffe han sätter upp persienner i tid och otid. Nu är det bara 7 fönster kvar...
I morgon är ambitionen att hinna till gymmet medans det fortfarande kan finnas lite kraft kvar men vi får väl se hur det blir med den saken. På torsdag blir det hämtning av husvagnen efter avslutad arbetsdag (kanske hinner jag med en promenad också). Innerligt många plikter och det ger knappast något att skriva om men nästa vecka ska jag äntligen få träffa min mycket goda vän och det ser jag framemot ;-) Då ska vi lösa världsproblemen, diskutera barnuppfostran, sänka en eller annan Pripps och framför allt ha det trevligt. Jag har inte träffat grabben sedan han slutade (vi var arbetskamrater) och flyttade till Örebro och sitt livs Kärlek.
Och inte tusan har jag fått cyklat till och från jobbet som jag hade tänkt denna vecka!
Skrivet av Angela Müller den 25 april 2006 20:09
Kommentarer
Du får hälsa den där gamla hårdrockaren! ;)
Skrivet av: holy g-spot den26 april 2006 00:55
g-spot> Självklart ska jag göra det! *Kram*
Skrivet av: Angela den26 april 2006 08:31
Ser fram emot att lösa världsproblemen. Hur länge har de öppet på krogen, vi har ju annat att diskutera också :)
Skrivet av: Christopher den26 april 2006 10:09
Christopher> Puben har öppet alla kvällar i veckan...vi ska nog hinna med ;-)
Skrivet av: Angela den26 april 2006 12:50
Se till att du hinner njuta lite av den underbara vårsolen också! ;-)
Skrivet av: Bim den26 april 2006 16:04
Bim> Jag är rädd för att det bir dåligt med det just nu. Har ett stort projekt som ska gå i drift i morgon och just nu sitter jag här och våndas...det ser mörkt ut kan jag säga.
Skrivet av: Angela den26 april 2006 16:54
Herregud! Över 18 000 steg???? Eftersom jag blev inspirerad av ditt stegräknande, letade jag rätt min gamla apparat. Konstigt nog fungerade batteriet och jag drog iväg på min timslånga promenad. Det blev bara ca 5000 steg... Eller också fungerar den illa - slingan är 5 km.
Men vad tränar du till? Tar du aldrig några vilodagar? Jag blir nästan stressad och känner mig lat...
Skrivet av: Bloggblad den26 april 2006 20:40
Bloggblad> Det kan säkert stämma. Mina steg är cirka 65 cm och det lättaste sättet att räkna om det stämmer är ju just att gå en sträcka som man vet hur lång den är och sedan se hur många steg det blir.
Jag tränar bara för att hålla mig frisk och vilar gör jag allt emellanåt. Fast jag simmar eller promenerar även på vilodagarna. Nej! Känn dig inte stressad och lat. Det viktigaste är att man känner sig bra och är pigg och att man hittar någon motionsform som känns bra. Att man sedan inte utövar den varje dag tror jag inte är nödvändigt. Normalt simmar vi varje morgon och gymmet blir (för mig ska jag tillägga) 3-4 ggr/vecka åtminstone höst och vinter. Att jag promenerar iväg från jobbet är för det mesta för att jag ska komma iväg och inte sitta kvar varje dag. Min man slutar lite senare och det innebär, om jag inte går i väg, att jag sitter där och jobbar och jobbar och...
Skrivet av: Angela den26 april 2006 21:34
Jag hade en kompis som jag sprang/promenerade ihop med ett par år, men hon blev helt hysterisk med sitt stoppur och sitt räknande, så jag tröttnade. Slutade själv ta tid när jag märkte att det stressade mig. Nu går jag alltid ensam och vilar tankarna.
Men jag är väldigt noga med att hålla gumfläsket under kontroll (fast ibland undrar jag vem som vinner!)
Skrivet av: Bloggblad den27 april 2006 17:01
Bloggblad> Tidtagning - hemska tanke! Nej jag säger som du...gillar att gå ensam och vilar tankarna och för all del låta dem ta några irrfärder då och då. Tävling i alla former är det värta jag vet. Gumfläsket har redan besegrat mig så där har jag inte en chans ;-) Däremot så har jag nog väldigt starka ben !
Skrivet av: Angela den27 april 2006 20:57