« november 2001 | Huvudsidan | februari 2002 »

30 januari 2002

65 dagar kvar

Tills vi drar vidare med 2 Tickets To The Paradise
Jag har lusläst massor om Thailand på webben och det finns hur mycket som helst.
I dag var vi inne på resebyrån och beställde till en utflykt till James Bond-ön sedan får vi se för vad vi bestämmer oss för mer spännade utflykter när vi väl är på plats.
Vi har i dag också införskaffat stödstrumpor vilket rekommenderas vid långflygning samt en svart mask att ha för ögonen för att få lite ro på planet för att eventuellt kunna slumra till lite. Om det nu går med sådan spänning - nåja vi får se.

Jag kom också på igår kväll att den familjeresa till Teneriffa som vi beställt hade jag glömt att säga till om vegetarisk mat för tre av oss men det är nu fixat.

Inget stavande i dag - här är svinkallt och blåser så man tycker att det är dubbelt så många minusgrader mot vad det egentligen är. Kanske i morgon.
Men jag simmade min tusenmetare i morse så helt passiv har inte dagen varit.

Just nu har jag lite ångest över att Woffe och jag ska få uppleva allt detta utan barnen - jag hoppas jag kan övertala dom någon annan gång att komma med. Jag kan se det framför mig och det är en underbar syn.

Nu ska jag förbereda mig lite för i morgon och traggla mig igenom lite systemmanualer och sedan blir det sängen med boken om Thailand =)

Skrivet av Angela Müller den 30 januari 2002 19:01 | Permalink

29 januari 2002

Tungsinnet lägger sig över mig

Som ett våtvarmt omslag.
Varför?
Vet inte.
Har det hänt något?
Nej, inte så vitt jag vet.
Det är bara så, har ingen lust att ens simma så jag skiter i det.
Vill inte prata, vill inte brodera, vill ingenting - så är det bara.
Jag tror att vårt land och många andra länder har mer eller mindre landssorg i dag efter vår kära författarinna som gått in i ett annat liv.
Det var hon som fick mig att inse att man INTE kunde säga till ett litet monsterbarn att när man dör så dör man, man blir begravd i jorden och sedan är det inget mer med det.
Så grym jag var. Jag har ångrat detta bittert många gånger efter att vi alla fått njuta av Bröderna Lejonhjärta.

Även om man är atesist och tror att man är en logiskt tänkande person så kan väl ändå de små liven få komma underfund med det själv, om dom nu vill dra samma slutsats som jag.

Det andra monsterbarnet fick en försiktigare förklaring av vad som händer när man dör - då hade jag lärt mig något viktigt genom Astrid.
Tänk att det ska vara så grymt att bli vuxen.

Skrivet av Angela Müller den 29 januari 2002 17:01 | Permalink

28 januari 2002

En mer fantastisk dag får jag aldrig uppleva

5{//hem.passagen.se/pudlar/"target="_BLANK">Jag finner inte ord för vad som hänt mig idag
Jag är stum av förundran hur detta har gått till utan att jag ens har anat något.
Så fort jag får talförmågan åter kommer jag att skriva!

Skrivet av Angela Müller den 28 januari 2002 21:01 | Permalink

27 januari 2002

Denna veckan - borta för alltid

Jo, men så är det ju faktiskt. Sedan kan man å andra sidan tycka att vissa perioder på året känns veckorna samma, ingen skillnad från den förra och heller ingen på den nästkommande.

Vad har jag då gjort denna vecka? Förmodligen har jag uppfyllt idealbilden av en medelålders mamma/tant ganska bra. Var på Tupperwareparty i torsdags - inte så mycket för partyts del utan mer för att det var en gammal bekant som bjöd och som precis flyttat in i ett jättefint hus i Långedrag. Det ska snart komma en bebis oxå. Det var roligt att se hennes fina hus och det försvann en femhundring på bara några minuter på plastprylar. Som tur är så är desa prylar svindyra så det blir inte särskilt platskrävande i skåpen för en femhundring ;-)

Jag har varit på staden och provat vandrarkängor - hiskeligt dyra men förmodligen nödvändiga i sommar då det blir vandring i Österrike om allt går enligt planerna.

Broderat har jag gjort.

Jobbat hela lördagen från 08.00 till 22.00 med uppgradering av WebBase. Det blev lite tufft ett tag när det inte funkade som det var tänkt men vi fick ordning på det till slut så vi slapp gå tillbaka - vilket aldrig är särskilt roligt. Vi har ju kört detta i test en längre tid utan problem så det var givetvis lite frustrerande men som sagt nu rullar det på.
Jag har varit inne och kollat i dag och det kommer in annonser så då får man vara nöjd så långt.

I dag ska jag inte göra många knop då jag känner mig lite degig efter gårdagen men det blir väl middag så småningom och lite broderande kanske....

Skrivet av Angela Müller den 27 januari 2002 12:01 | Permalink

25 januari 2002

Visst är det härligt!

När det först regnar dag ut och dag in så man tror att syndafloden är på G och inte skulle bli förvånad om man fick se Arken flyta förbi utanför fönstret. Sedan blir det uppehåll i flera timmar (i alla fall tre) och precis när man börjar se lljust på framtiden igen DÅ börjar det fara omkring en massa vita flingor som yr omkring som om vore det tredje världskriget..... Nä men fy fan för franska vitlöksostar! Nu vill vi ha vår i luften.

I morgon lördag blir det jobb hela dagen - skulle inte bli förvånad om solskrället tittar fram då för att sedan på söndag, när man är ledig, lysa med sin frånvaro igen.
Det är härligt att känna dessa positiva vibbar angående väder och vind. Man kan trösta sig med att det förmodligen inte kan bli värre nu utan bara bättre.
Det är helt otroligt att väder kan ge så många människor världen runt något att prata om. Ständig munväder så att säga!

Godnatt jord är kanske den mest lämpliga fras just nu.

Skrivet av Angela Müller den 25 januari 2002 16:01 | Permalink

20 januari 2002

Lade mig mycket tidigt

i morse. Satt nämligen med broderiet till 04.00 - uuuupppss!
Så det kan bli.
Va’ tog tiden vägen?

Skrivet av Angela Müller den 20 januari 2002 11:01 | Permalink

19 januari 2002

Banne mig tror jag att hon kan läsa...

...katten alltså. I dag sov jag till 11.30 utan att hon gnölat en enda gång!
Fantastiskt!
Å andra sidan har redan halva dagen gått men sover man till 11.30 så behövdes det väl? Jag tröstar mig med det i alla fall.

I dag är det sanering av huset som gäller, tvätt och annat lika upphetsande sysslor som måste göras.
Monsterpappan här ännu inte visat några livstecken så jag får dra igång tvättmaskinen med dörren öppen ;-)

Vädret är fortfarande grått som en standard men det är åtminstone uppehåll av det eviga regnandet som denna veckan försökt blötlägga vår jord. Ett tag var jag rädd att den skulle flyta ut till intet.

Frågan är om det går att gå i skogen i dag utan att minst medhava både flytväst och uppblåsbar kanot?
Nåväl, vi får se vad dagen kan ha i sitt sköte - om det överhuvudtaget blir någon tid över för dylika aktiviteter?

Skrivet av Angela Müller den 19 januari 2002 12:01 | Permalink

13 januari 2002

Mönsterbarn och mönstermamman samt mönsterpappan

För det har väl aldrig någon ens tvivlat på att det egentligen ska vara? Det är bara det att när man jobbar i UNIX-världen så har man fått lära sig att inte använda några ord (läs filnamn) med bokstäver som har prickar över sig.... i alla fall inte andra än i.

I dag har vi tagit en underbar skogspromenad. Cirka 1 mil med porlande bäckar, hala rötter och fågelsång som om vore det redan vår.
I går var vi i Härksogen och gick en femkilometare men det var inte lika kul. Mycket is och svårt att gå.

Jag har broderat sedan några dagar tillbaka och nu när nästan halva tavlan var klar insåg jag att det var lika bra att börja om från början. Jag hade sytt något fel alldeles i början som jag i min enfal trodde att jag skulle kunna fuska till men i natt visade det sig att jag trodde alldeles fel.
Så jag hoppade upp i mina hyllor, letade fram nytt linne och började om på ruta 1.
Jag ska ju ge bort denna tavla och då måste den ju vara perfekt.
Den andra ska repa upp när lusten överfaller mig någon gång och använda det linnet till någon annan tavla. Tyvärr är det lite för högt meterpris för att man ska kunna kassera det.
Nåväl, jag tar väl och syr några stygn innan mönsterpappan vill ha sin middag.

Skrivet av Angela Müller den 13 januari 2002 14:01 | Permalink

12 januari 2002

I’ll kill that cat!

Som väcker oss för att hon har tråkigt på lördag- och söndagsmorgnar.....
Det går väl an att vara uppe tidigt på lördagmorgon när man sover tjugotre och en halv timme per dygn.
Nu blir det Härskogen och stavgång!

Skrivet av Angela Müller den 12 januari 2002 12:01 | Permalink

11 januari 2002

Överlevde

Besöket hos tandhygienisten gjorde jag. Trodde dock att jag hade blivit rånad när jag tittade i plånboken efter att hon fått sin betalning.

Jag överlevde denna dagen oxå med mycket strul men även glädjeämnen såsom lösningar på problem med ny version av vårt bokningsprogram - känns bra.
Besök i dag från Australien - presentation av ett system, tänkbart som en fortsättning på vårt webgränsniitt för bokning av annons. Verkade mycket bra och spännande. Flexibelt framför allt.
Nåja, låt se vad det kan bli av det.

Nu lämnar vi arbetet för en lugn och skön helg med annat att tänka på än arbetet, tror jag i alla fall. Vi får väl se hur det blir med den saken.

Fick mail i dag från stora monsterbarnets reservpappa - alltid kul att höra ifrån honom. Han skriver alltid så berömmande om barnet.

Skrivet av Angela Müller den 11 januari 2002 19:01 | Permalink

9 januari 2002

Jorden vi ärvde.....

....färjar ju av sig!!!!
Bak på benen - alltså bakbenen - är det alldeles prickigt så fort man går utanför dörren.
Vad är det för jord vi ärvde egentligen?

Skrivet av Angela Müller den 9 januari 2002 16:01 | Permalink

8 januari 2002

Det är aldrig för sent - eller?

Finns det sådan som är för sent och alltså ingen idé att börja eller försöka....
Eller finns det bara sent och inte FÖR sent?
Ja, vem vet. Jag har i alla fall börjat brodera på en tavla som legat i flera år eftersom jag inte trodde att min syn skulle klara det längre. Men jag skaffade ett par extra starka glasögon och det går ju.
Jag vågar dock inte höja blicken från mönster eller linnet för då känns det som en sämre fylla.
Roligt är det och tanken är att den ska gå till - äh, förresten det är ju hemligt.

Hade för övrigt lite träningsvärk efter en ishackande söndagsförmiddag. Vi var tvugna att hacka bort isen utanför vårt hus då det annars fanns risk för att halka på den korta biten mellan ytterdörr och parkering.
Det är straffet när man inte tar bort snön i tid och det blir några plus innan det fryser till rejält. Har man då som vi, pölsat igenom den ej borttagna snön så är det riktigt ojämt och bra när det fryser till. Rent av livsfarligt.
Efterom jag missat chansen att dö som ung och vacker så var det lika bra att få det gjort.

Skrivet av Angela Müller den 8 januari 2002 11:01 | Permalink

7 januari 2002

Ut med stavarna nu morsan!

Var det sista hon sade på väg in i bilen med destination Landvetters flygplats.
Det är väl bara att lyda dårå.
Vi tog en tvåtimmarstur i ett underbart vinterlandskap med en sol som inte gick av för hackor.

Väl hemma igen hackade vi bort isen på gången utanför huset.
Det skulle vi inte gjort - armarna är tunga som bly och gör ont vid minsta rörelse i dag.

Skrivet av Angela Müller den 7 januari 2002 10:01 | Permalink

6 januari 2002

Vad säger en God Mor nu då?

Ja, det var nu det? Är det skönt när alla ungarna, egna och andras, har draigt vidare och huset blir tomt förutom två gamlingar på två ben och en pensionär på fyra.....
Jag vet inte. Det är alltid lika roligt när dom kommer, en å annan konflikt dyker upp men va tusan, det sku lle väl inte vara särskilt normalt utan konflikter.
Nåja, nu har den stora åkt. Just nu på väg till flygplatsen med sin far, den grymma modern stannade hemma.

Jag tror i och för sig att när vardagen är i full gång så kommer det att blekna men just nu känns det otroligt tomt.
Å andra sidan är det underbart att veta att man har två otroligt kloka och självständiga flickor som råkat bli vuxna, fasen vet hur det gick till och framför allt att det gick så fort.
Det har givetvis varit den primära strävan - att det skulle bli så här - så slut på gnället och se framåt!

I morgon är det måndag och nu ska jag sätta mig och brodera - ett bra sätt att inte ha tankarna på annat håll.

Skrivet av Angela Müller den 6 januari 2002 08:01 | Permalink

4 januari 2002

Nu är det slut....

Jag har inte skrivit dagbok på så länge så länge. Egentligen har jag ingen lust att skriva nu heller men samtidigt så känns det som om jag inte avslutat förra året på riktigt så några rader ska det väl bli.

Det har varit en intensiv december åtminstone på slutet.
Helgerna har legat toppenbra och det har blivit bra med lediga dagar. Svinkallt och mycket snö har det varit vilket vi inte upplevt på många år.
Julen firades med familj och god vän till Anna som numera känns som en vän för hela familjen.

Wolfgangs syster kom på besök vilket inte har hänt sedan Steffanie var ett litet monsterbarn. Renate kom 26/12 och åkte hem i går den 3/1. Vi har gjort stan osäker och varit på köprunda i Ullared. Tjattrat och haft det mysigt på kvällarna.

Lillebror bjöd till 35-års kalas men lurade oss alla och gifte sig med sin Maja i kyrkan. Vi hade såååå roligt och dansade fram till småtimmarna. Vi kom hem 5 på morgonen och vaknade upp med träningsvärk efter dans. Har inte varit uppe så länge sedan jesus hade mässlingen - men roligt var det!

Nyår firades med familj, Woffe, Steffanie, Renate samt goda grannarna Ingegerd och Roland och Sofia, barndomskamrat till Steffanie.

Veckan ut blir Steffanie kvar sedan drar hon till Österrike igen och då blir det bara Woffe, jag och katten igen. Känns nästan lite konstigt efter att ha haft fullt hus i veckorna tre.

Vardagen kommer snart att omsluta oss som en varm fuktig trasa men som tur är har våren lite helger att bjuda på.

Skrivet av Angela Müller den 4 januari 2002 10:01 | Permalink