Kära Dagbok!
Du trodde att jag hade lämnat dig för gott men så är inte fallet. Tack vare min kreativa hustru kommer här några rader!
Jag börjar från nu och går bakåt i tiden. För tillfället sitter jag i Varberg i en husvagn och knappar på ett litet tangentbord. TV:n är på men jag har stängt av ljudet för det stör mina litterära alster. Alldeles nyss sov jag en stund, för det kommer över mig ibland på kvällen men se’n är jag igång igen.
Dagen har varit innehållsrik med mycket jobb, annonser. Men så är det alltid på fredagarna. På rasten var jag och hämtade vår ”hårda disk” som man kan lagra TV-program med. Även bränna på DVD ska det gå men det har jag inte lyckats med än. Försäljaren som själv har en sådan förklarade att jag hade fel skiva!
Det ska vara ett plus på det! Jag fick några av honom men hittade inga ”plus” på dom! Undrar om han har rätt?! Jag får testa när vi kommer hem.
Igår fick jag äntligen igång parabolen riktad mot Astra! Den har varit död ett tag men nu ska jag bara hitta en ny plats för den. Sedan den nya altanen kom till har den varit hemlös och stått på gräsmattan provisoriskt. Jag funderar på förrådstaket eller kanske funkar det på husgaveln men då med ett nytt väggfäste. Det jag har nu är för kort. Tallriken kommer inte tillräckligt långt ut.
Vi ska avveckla campingen i Varberg så garaget blir åter en lagerlokal. Egentligen skulle man sälja allt och inte samla på sig en massa prylar som man ändå använder. Men det får bli en senare fråga.
Jag skulle slänga en massa under veckan bl.a våra kära stora Pioneer högtalare som var det enda som var kvar av vår fina musikanläggning från 80-talet.
Men när jag skulle hämta Angela från gymmet och sitter i den fullpackade bilen slog det mig att dom har ju precis sådana högtalare lite varstans i lokalerna och frågade om dom ville ha dom och det ville dom! Vilken lycka! Jag slapp köra dom till tippen! Man är ju fostrad i den gamla skolan – att inte slänga något utan ta vara på allt och återanvända. Men jag är en ouppfostrad typ så här slängs ibland hej vilt!
Annars har veckan varit lugn. Jo, igår räddade jag, tror jag, livet på en fjäril som hade förvirrat sig in i garaget! Jag såg den redan i måndags men sedan dess har den varit försvunnen. Igår kväll satt den mitt på golvet i garaget och djurvän som jag är tog jag den försiktigt till framsidan i trädgården. Under transporten märkte jag att den verkade svag och matt så jag blandade till en sockerlösning, vatten/socker som den drack – tro jag - för det är inte så lätt att se munnen på en fjäril!
Under tiden den tog igen sig fortsatte jag att meka med parabolen och när jag kollade efter en halvtimma hade den lyft!
Jag gjort en sådan räddningsinsats med en humla också och det känns skönt i själen att hjälpa dessa små trädgårdsarbetare!