24 februari 2009
Som utlovat
KOMMER HÄR NU NÅGRA BILDER från Kortvasan tagna av min kollega Anders Aaröe...
Vallning kvällen innan...
Foto Anders Aaröe
Hela gänget...
Foto Anders Aaröe
Redo för start...
Foto Anders Aaröe
Jag passerar här vår alldeles egna kontroll på Kortvasan som våra härliga supporters stod för...
Foto Anders Aaröe
Skrivet av Angela Müller den 24 februari 2009 13:02 | Kommentarer (8)
21 februari 2009
Bara att konstatera
JAG BLIR ALDRIG NÅGON SKIDÅKARE - det är nog bara att konstatera hur gärna jag nu än tycker något annat ;-)
Bilden är "lånad" från www.vasaloppet.se
Men nu är det gjort - igen och jag mår som jag förtjänar. Kan inte böja mig ner och fick "hjälpa till" för att jag skulle ta mig ur sängen i morse. Värst är dock nacken i år vilket förbryllar mig en aning för så kan jag inte minnas att det var förra året ;-) Jag kan med nöd och näppe böja ner huvudet så mycket så att jag ser tangentbordet på datorn och skulle jag komma på tanken att vrida huvudet till någondera sidan så glömmer jag snabbt den...
Detta till trots har vi, hela gänget i GPFF, haft två fantastiska dagar men mycket skratt och gemenskap. Våra supporters, som även i år hade satt upp en GPFF-kontroll utmed spåret, gjorde en fantastisk insats - därom är vi nog alla rörande överens! Allt fix och arrangemang i bussen med frukost och underhållning var också helt fantastiskt! Bara att få ihop att dessa saker som krävs för att få till den här resan med allt vad den innebär är inte något som vem som helst klarar. Det ligger mycket arbete bakom med fix av hyrbuss, boende, anmälningar och att jaga alla dess "kravallungar" som ska med osv osv, och vår reseledare Göran borde få ett extra Diplom för det ;-)
Mina kolleger och medåkare har dessutom gjort ett fantastiskt arbete genom att uppmuntra och övertyga mig om att allt skulle gå bra trots min rädsla som jag haft för skidåkning sedan "störtdykningen" i Långberget på träningslägret. Jag har verkligen haft ångest inför detta och har varit sååå nära att hoppa av flera gånger sedan dess. Att alla sedan är beredda att bli kvar i många timmar bara för att invänta mig är ju helt fantastiskt bara det! Eftersom det bara är jag som åker så långsamt så blev det som sagt många timmars väntan för dom andra som i sin tur då innebär att hemkomsten blev lika många timmar senare. Bara det!
Med andra ord så är dagens plåga i alla tänkbara kroppsdelar inget att gny om - det var det värt!
Och att dagen i spåret blev en fantastisk upplevelse med strålande sol och snöklädda granar som gnistrade i solen och fina spår med mycket mjuk och fin snö går inte knappt att beskriva och tyvärr tog jag mig ingen tid att fota trots att jag hade kameran med ;-) Men målet vara bara att komma i mål så...
Jag hoppas att jag kan få ta del av lite foton sedan från kolleger ;-)
Att sedan överösas med sms och telefonsamtal vid målgång och är också en känsla som är helt outstandning. Jo, jag är glad att Göran lyckades övertala mig att åka med. Faktum är att jag hann fundera mycket där under mina dryga fem timmar i spåret och jag kom bland annat fram till att skidåkning är kul - när det är platt och så fina spår som vi faktiskt hade i år. Det innebär kanske inte att jag åker något mer lopp men att åka skidor som motion och upplevelse hägrar utan tvekan.
Sedan konstaterade jag dessutom att jag inte hade ramlat en enda gång före första kontrollen som är efter en mil - förra året var det många kullåkningar innan dess. Totalt stöp jag väl ett par gånger innan målgång men utan att slå halvt ihjäl mig någon gång ;-) Värstingbackarna gick jag ner men dock inte alla backar. Det blev en och annan pulshöjande upplevelse när jag bara åkte nerför i "småbackarna" utan att tänka för mycket innan men det gick som sagt bra.
Sedan, ska jag inte glömma min trognaste supporter som är Woffegubben som ställer upp på alla mina tokerier. Att stiga upp i ottan för att frakta mig till bussen innan avfärd och att stiga upp mitt i natten för att frakta mig hem efter avslutad resa är banne mig inte alla förunnat!
Och det är kanske som han säger: Det räcker med en tokstolle i familjen ;-)
Nu ska jag försöka ta mig genom dagen med små försiktiga rörelser och ta hand om packningen, tvätta skidkläderna, bära upp mina vattentäta väskor på vinden och framför allt - gå här och njuta av min upplevelse av 2009 års Kortvasa...
Skrivet av Angela Müller den 21 februari 2009 11:02 | Kommentarer (6)
20 februari 2009
Nu är det över...
VI STARTADE MORGONEN ganska så tidigt men jag hann i alla fal ta lite kort innan vi lämnade vårt boende...
Vi drog snart, efter en tidig frukost, till Oxberg som är starten för Kortvasan....
Och nu är det vi...
I dag gick det nästan en timma fortare såjag hann avnjuta en öklsom Görna bjöd mig på i öltältet vid målgången...
När vi hade hämtat ut skidorna och hamnat på bussen fick vi undethållning av vpr"egen" trubadur...
Nu är det bara en seg resa mot hemmet och sedan är dt tyvärr över...
Skrivet av Angela Müller den 20 februari 2009 20:02 | Kommentarer (6)