Angelas dagbok

Angela, jag tror du har satt ribban lite högt. Du har jobbat för två personer i flera år samtidigt som du haft en familj. Du har gjort ett fantastiskt jobb professionellt och jag har märkt att du samtidigt orkat ägna massor av tankar och funderingar om dina nära och kära varje dag. Jag tror det du förväntar dig av dig själv är mycket mer än någon borde göra.
Alla föräldrar har ångest över att de inte är bäst i världen precis hela tiden. Det är en del av jobbet :)

Det klart att du har varit en bra mamma!!! Jag älskar dig göramycket - önskar du vore närmare så jag kunde ge dig en fet kram! *puss och kram*

Mammis, du är bästast av de bästa! Tack för i dag. Vet du vad jag gjorde när jag kom hem? Vet inte om man ska skratta eller gråta (jag väljer det förstnämnda) men jag tänkte att nu jävlar ska snön bort! Så jag fyllde massor av spänner med varmvatten och smälte bort så mycket det gick på uteplatsen... herre gud så dumt... fick knappt bort en miljontedel av all snö... men jag tänkte på Idas sommarvisa, någon måste ju sätta fart!

Detta eviga grubblande över livet och över dugligheten hos sig själv. Jag känner igen resonemanget och ofta så mår jag så dåligt när jag tänker på min roll som pappa.

Vilka fina ord dina barn skriver. *ryser*

*kramar om*

Christopher> Kloka ord som jag givetvis försöker ta till mig. *Kram*

Steffanie> Jag skulle nog kramat ihäl dig så det kanske är tur att du inte är på kramavstånd ;-) *Cyberkram*

Anna> Dagens stora smil står du för ;-) Å andra sidan kunde det varit jag själv...med varmvattnet alltså. Vad är det man brukar säga...äpplet faller inte långt från päronet, nej så var det ju inte men i alla fall. *Kram*

Ordbankaren> Precis vad jag behövde nu - en kram! Ja, i bland ter sig livet tufft utan att man kan förklara varför och då börjar tankarna fara runt som oljade blixtar.

Ja, vad ska jag säga efter alla kloka och fina kommentarer här ovan... De har ju så rätt! Du är säkert en underbart bra Mamma! Och alla bra Mammor har ångest ibland över om vi gör rätt! Du verkar ha två underbara barn! Och det ska du delvis ta åt dig äran av! Och snart kommer våren! Och då blir vi gladare, både du och jag och alla andra! *Stor, varm, hård kram!*

Skickar en ask med kramar att ta av när helst du behöver.
KRAM

Bim> Vi får hoppas att det blir som du spår - att våren kan läka såren. *Kram*

Lilla Mysan> Du kan tro att jag ska spara länge på kramarna - bara ta i nödfall! *Kram*

Nej, du ska ta en kram precis när du behöver dom. Dom tar aldrig slut - det är som den där serien "pojken med guldbyxorna". "Angela med kram-asken".

Lilla Mysan> Aha, då tar jag en genast ;-)

Tittar bara in och ger dig en kram i dag också.

det verkar som att samtidigt som man föder ett barn så föder man även ett dåligt samvete.jag tror att man aldrig är en tillräckligt bra förälder för sig själv, men huvudsaken är väl att man är det till sina barn.
det finns alltid tusen saker man skulle kunna gjort bättre.
men tänk också så mycket man skulle kunna gjort sämre!

Jonna> Så sant så sant! När jag var barnlös visste jag inte vad dåligt samvete var ;-) Ska tänka på dina kloka ord!

Alltså hur gör du? Jag har lyckats med runt 8000 steg i dag, vet inte hur jag ska göra för att hinna med fler. har du något tips? gillar din sida förresten!
Tack å hej!!

Jenny> Ja, det var en fråga?! Men, sedan jag skaffade stegräknaren har jag inte åkt hiss (alltså sedan maj -05) på jobbet. Jag går efter jobbet en bit, oftast mellan 5-7 km, innan min make som slutar något senare hinner i kapp med bilen. Däremellan funderar jag alltid om jag kan gå istället för att åka bil. Ja, vad mer kan jag tipsa om. Tack för att du hörde av dig och framförallt för berömmet! Jag kan mycket väl tänka mig att samköra dina steg mot mina om intresse finnes ;-) Även jag skulle behöva lite inspiration...