« I väntans tider | Huvudsidan | Nu har Anna och Puslingarna åkt hem »

2 april 2004

En rejäl NDU

Ungar, ungar....
När vi hämtade Lilla Monsterbarnet vid tåget 22.13 nu i kväll så hann hon bara av tåget och slängde över Boris och Ila i min vårdnad samtidigt som hon mumlade, redan på väg in på centralstationen, jag måste kolla en sak med min biljett - vänta här.

Så där stod vi Puslingara, Woffegubben och jag. Sedan kom hon farandes ut som ett jehu och satte händerna för mina ögon och sade att nu leder jag dig och du får inte titta. Så Anna greppade tag i min arm och höll samtidigt för mina ögon. När vi var framme vid dörren till stationen så sade Anna att nu får du titta!

VAD SER JAG! Mitt framför mig stod Stora Monsterbarnet!
Det vad då jag fick min NDU (Nära Döden Upplevelse) och höll nästan på att svimma samtidigt!

Vilken överraskning! Fattar inte hur dom kunnat arrangera detta i hemlighet och Woffe har vetat hela tiden utan att avslöja sig det minsta!

Föräldrar är de sista människor i världen som borde ha barn.

SAMUEL BUTLER

Skrivet av Angela Müller den 2 april 2004 00:07

Kommentarer

Tihihi! Det var sååå roligt att luras! :-)

Skrivet av: steffanie den 2 april 2004 11:25

Vad otroligt lycklig du måste vara nu då med båda kära döttrarna hemma!

Skrivet av: Britt-Marie den 2 april 2004 18:14

Britt-Marie> Ja, det finns inga gränser. I dag har vi gottat oss i solen och promenerat med puslingarna.

Skrivet av: Angela den 2 april 2004 22:08