« Kursen slut | Huvudsidan | Det finns glädjeämnen »

23 februari 2004

Jag är här

Och skriver alltså lever jag! Ja, det är ju både tydligt klart men att kalla det liv - jag vet inte jag? Jag tränar inte, jag mår skit och jag har ingen lust till något.
Jag vet inte varför det är på det här eländiga viset, hur jag än analyserar kommer jag inte fram till någon påtaglig orsak men jag märker alldeles klart verkan av att inte vara OK.

Jag vill helst inte medicinera bort detta vilket i sig förmodligen hade varit en enkel sak. En tablett varje morgon och livet leker igen?

Inte ens dom fina garderobsdörrarna (i lackad furu) till sovrummet som vi beställt i dag till det hutlösa priset av nästan åttatusen pengar piggar upp nämnvärt. Men jag har en känsla, långt där inne någonstans, att det kommer att bli förbaskat fint när vi kommer så långt. I lördags valde, och köpte vi hem, tapeter till samma utrymme. Spännande - ja, egentlligen är det ju det.
Snart ska det också inhandlas 13 kvm parkett och efter det är det "bara" hårt slit och massor av arbete som kommer att få vårt sovrum att se nytt och fräscht ut. Jag ser verkligen fram emot detta - det gör jag - men glädjen har svårt att infinna sig.

I dag hittade vi äntligen lampor till vår, nu snart färdigrenorverade, hall. Jag säger snart för dörrarna, sex till antalet, kommer att ta hela denna vecka också innan man kan kalla det klart. Det blev en taklampa och en vägglampa med en ram av bok runt, enkla men stilfulla.

Det är små bekymmer och egentligen ganska trevliga om man bara sig en liten blick runt om i världen, livet, omgivningen men det hjälper inte. Jag vet många människor som har långt större orosmoment i sina liv - men det hjälper inte heller!
Jag har gått igenom en sådan här period förut, då visserligen med hjälp av medicin, så jag hoppas innerligt att det ska gå över - men jag känner vissa tvivel.
Nu ska jag ändå, hur det än må vara med sinnelaget, krypa i säng. I morse försov jag mig en aning för att batteriet till min väckarklocka var slut så inget skrällde i morse. Sedan hade ju Kung Bore härjat hela natten så vi blev rejält försenade till simhallen i morse vilket gav med sig att det bara blev dusch och en snabbvisit i bastun - inget sim! Fast å andra sidan tränar jag ju inget annat heller så shit the same.

Skrivet av Angela Müller den 23 februari 2004 23:01

Kommentarer

*Ler* Hej Angela! Jag har kommenterat via mail! *Kram*

Skrivet av: Britt-Marie den24 februari 2004 16:09

Britt.Marie> Att jag har lärt känna dig känns som en guds gåva trots den ateist jag är innerst inne är :-) *Kram*

Skrivet av: Angela Müller den24 februari 2004 16:51

*Ler generat*

Skrivet av: Britt-Marie den24 februari 2004 17:00

Kram till världens bästa mamma!

Skrivet av: Anna, Boris och Ila den24 februari 2004 19:55

Anna> Kram tebax till en av världens (det finns två) bästa monsterbarn!

Skrivet av: Angela den24 februari 2004 20:35