Angelas dagbok

« Näst intill om inte riktigt så nästan... | Huvudsidan | Ingmar Bergman »

18 oktober 2003

Lördag hela dagen

Vaknade 07.30 (något bättre än jag gissade i går) "drog" mig till strax före 08.00 sedan var det lika bra att stiga upp.
Märkte till min förvåning att axlar och nacke var riktigt mänskliga! Nästan ingen värk alls och det har jag inte upplevt på hela veckan.
Det uppmande förstås till eftertanke - innan jag började städa skåpen i köket - så det inte skulle bli ont igen.

Men man måste ju ta vissa risker här i livet och det behövdes verkligen röjas i alla skåp - därom rådde ingen tvekan!

Kan någon människa förklara varför vi människor (åtminstone jag) har en ekorres egenskaper och samlar på allt som förekommer på denna jord? Plastburkar i all oändlighet från glass och annat bråte som man köpt. Jo, för det är ju så himla bra att ha när man ska frysa in. Jamen va fan - vi har ju bara en frysbox och ett frysskåp! Med alla dom burkar, från diverse härkomst, som jag har samlat skulle jag behöve minst ett fryshus för att få nytta av alla!
Soptunnan är full fast dom tömde i veckan som gick.....

Men det är fantastiskt fint i skåpen och det finns plats att lägga alla nya fynd av urdiskade plastburkar som man aldrig någonsin kommer att få användning för!

Komposterna fick sin beskärda del också kan jag meddela...hittade ett antal produkter både i kylskåp samt skafferi som hade utgångsdatum 2001 :-)
Det var sill, både i senapssås och andra inläggningar, det var rom och det var fan och hans gamla mormor. Märkligt att det är så dåliga hållbarhetstiden numera på konserver :-) För dom kan väl ändå inte mena att man ska planera på minsta detaljnivå?
Jag hittade förresten också fruktkonserver i ett skåp som var på väg att explodera. Både botten och ovansida var rundade och jag fick ta ut dem med största försiktighet så dom inte skulle explodera på väg från skåpet till sopkorgen. Det var en utmaning kan jag lova! Efter detta kan jag säkert extraknäcka som bombexpert. Det är väl bara att invänta när erbjudandena ramlar in!

Nåja, vad som hände sedan vet jag inte ens om det finns en förklaring till - jag fick en helvetisk lust att baka kornbröd. Tror inte jag bakat sedan Jesus gick i kortbyxor! Sagt och gjort, jag ringde Woffe som arbetade i dag, och bad honom köpa jäst på hemvägen. Det gjorde han men han kom inte till hemmets härd förrän klockstollen var närmare sju så nu får jag väl stå här hela natten med mitt brödbak.

Men, jag fick i alla fall följt mitt infall och det är väl gott nog? Sedan om det tar hela natten kan ju inte inspirationen få skulden för. Det gäller att ta vara på tillfällena och köra hårt! Man vet inte hur många år det tar till nästa infall kommer!

Risken är ju dock minimal att jag inte ska kunna fylla ut tiden mellan jäsning och bak för tvättstugan är inte nådigt full, efter en vecka då jag knappt rört en fena pga förklarliga skäl, så även om det tar hela natten så finns det att fylla tiden med under väntetillfällena.

Nu har jag bakat ut dom två första bröden och jäsning pågår nu i 45 minuter. Under tiden har jag rört ihop två limpor till och nu kommer maken, som sovit av sig en stund (man får ju tänka på att den stackaren har jobbet HELA dagen) och säger så klokt:
- Jaha, då får man nybakat bröd alldeles strax då.

Skrivet av Angela Müller den 18 oktober 2003 20:25

Kommentarer

Skrivet av: Britt-Marie (Bim) den18 oktober 2003 20:51

Skrivet av: Angela Müller den18 oktober 2003 21:15

Skrivet av: Linda och Steffanie den18 oktober 2003 22:34

Skrivet av: Angela Müller den18 oktober 2003 23:45