« Nu har jag fattat lite mer | Huvudsidan | Nä, tacka vet jag Astor..... »

1 september 2003

En sann story ur verkligheten

För visst måste man väl kalla det verklighet när man handlar i ett till brädden fyllt ICA en fredagseftermiddag när man helst av önskade att man vore någon annanstans!

Jo, vi befann oss där - alla tre - Steffanie, Woffe och jag i fredags på väg hem från jobbet för att få med oss lite matnyttigt hem inför helgen.
Redan vid grönskarna, som är det första man kommer till i affären, möter vi vår närmaste granne. Vi pratar lite dittan och dattan och han står i högsta hugg med en handlarlista (som säkert frun skrivit) och han berättar att han fyllt 50 så det stundar lite kalas över helgen.

Nåväl, vi går vidare och så gör grannen. När vi kommit en bit vidare upptäcker jag att jag glömt gurka så jag tar mig tillbaka till grönsakerna och möter då grannen igen som mycket bekymrat säger:
- Någon har snott min kundvagn!
Jag skämtar och frågar vilken valör han hade stoppat i, en tia eller en femma.
Det var naturligtvis en tia.
Attan också, säger jag om det åtminstone hade varit en femma. Så typiskt!

Nu har mina anhöriga, dvs Steffanie och Woffe, kommit tillbaka för dom undrade säkert varför jag dröjde så länge.
Så står vi där igen alla tillsammans och beklagar oss över hur fräcka folk är som snor andras kundvagnar.

Jag spanar lite över lokalen och får se en övergiven kundvagn vid grönsakerna och då, då inser jag att det är JAG som har snott hans kundvagn och att det är min som står där övergiven men kassar i och allt!

Steffanie har förstås dokumenterat hela den pinsamma upptäckten:

Foto: Steffanie Müller

Skrivet av Angela Müller den 1 september 2003 16:57

Kommentarer

Haha .... :-D När jag var på Willys häromdagen så försvann min kundvagn! Det gick på ett ögonblick... Så tittar jag förtivlat mig runt - det gäller att vara snabb, annars är den borta för alltid- och upptäcker en dam som traskar runt med min vagn. "Ursäkta, men du har tagit min kundvagn!" sa jag. Och hon blev jättegenerad såklart, hon hade bara tagit fel. Sedan mötte jag henne överallt såklart, så himla typiskt... :-D

Skrivet av: Anna, Boris och Ila den 1 september 2003 17:10

Förressten, vad häärliga ni ser ut när ni skrattar så gott allihop! Underbar ögonblicksbild!

Skrivet av: Anna, Boris och Ila den 1 september 2003 17:11

Ja, det är ju mästerfotografen som tagit fotot :-)

Skrivet av: Angela Müller den 1 september 2003 17:16

*Skrattar* Vilken härlig berättelse! Du är mästerlig på att berätta en historia! Och roligt att hon tog ett kort på händelsen! *Skrattar fortfarande*

Skrivet av: Britt-Marie (Bim) den 1 september 2003 18:05

haha. Jag skrattar så jag tjuter och trillar av stolen. Allmänt förvirrat en fredagseftermiddag.

Jag kan trösta dig med att det är värre när man hoppar in i fel bil och undrar varför sambon inte kör, vänder sig om och tittar på en förvånad farbror som undrar vad jag gör i hans bil (absolut inte hänt mig eee)


/ Annelie

Om du nu undrar vem jag är så är jag den förvirrade hundvakten som har Boris och Ila på dagarna. En så länge har jag inte lyckats glömma dem någonstans i allafall *ler*

Skrivet av: Annelie den 1 september 2003 18:06

Åhhh, vad roligt att höra ifrån dig. Jag tittar då och då på din hundsida och såg häromdagen att du fotat Boris och Ila som är mina älsklingar över allt annat. Gela

Skrivet av: Angela Müller den 1 september 2003 18:49